Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Förtidspensionerade i jobb kräver annan arbetsmarknad

Drygt var tionde förtidspensionerad kan arbeta igen, enligt en enkät Försäkringskassan gjort. Då behövs en alternativ arbetsmarknad, tror generaldirektören Curt Malmborg.
Bengt Colling Publicerad
Curt Malmborg, generaldirektör Försäkringskassan

Försäkringskassan har frågat 10 000 av landets förtidspensionerade om de anser sig sig kunna gå tillbaka till arbete inom tre år. Tolv procent svarade ja. Av dem mellan 20 och 29 år var 34 procent positiva, av de mellan 30 och 44 år sa 26 procent ja.

- Det bekräftar svar vi tidigare fått av folk med sjukpenning, där det var ännu fler som kunde tänka sig att gå tillbaka till jobb, säger Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg.

Svaren från båda grupperna innehåller förbehåll som ger intressant kunskap om vad som behöver göras på arbetsmarknaden, anser han.

- Mindre stressiga jobb, flexibla arbetstider, att jag kanske inte kommer en dag och att arbetsgivaren är förstående för min situation.

Hur man ska få fram sådana jobb är en fråga generaldirektören för våra sjukförsäkringar bollar över till andra, kanske i första hand regeringen.

Det bästa är om man kan lösa sådant via marknaden genom att subventionera med sänkta arbetsgivaravgifter och liknande, anser han.

- Sedan tror jag att det också krävs något extraordinärt. De här grupperna har varit borta länge från en arbetsmarknad där det i dag är tufft, med hårda krav på effektivitet. Det klarar inte de här människorna.

Hur det han kallar en alternativ arbetsmarknad för dem ska se ut vet inte Curt Malmborg, men han anser att den behövs. Samhall, där funktionshindrade arbetar, ser han inte som svaret.

- Många i sjukförsäkringssystemet är närmare arbetsmarknaden än de i Samhall. De har arbetsförmåga men inte tillräcklig för dagens tuffa arbetsmarknad. De skulle behöva en mellanvariant mellan Samhall och den ordinarie arbetsmarknaden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.