kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Forskare vill ha bättre kontroll av Säpo

Publicerad


Forskare vill ha bättre kontroll av Säpo

– Jag vill ha en fungerande säkerhetstjänst, inte hänga IB-agenter eller folk från Säpo.
Professor Dennis Töllborg leder ett forskningsprojekt om svensk underrättelsetjänst.
Regeringen har avsatt 20 miljoner till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap i Göteborg, disponerar fyra av dem.
–  Norska granskningskommissionen, ledd av HD-domaren Ketil Lund, hade ett helt sekretariat till sitt förfogande. Tio poliser gick på heltid igenom alla akter.
Töllborg är missnöjd med bristande resurser, att regeringen styr forskningen mot det förflutna och att kanske bara historiker får full insyn i arkiven:
– Jag är jurist, inte historiker. För mig är samtiden och framtiden viktigare än vad som hände 1920 eller före 1980. Mitt projekt handlar om varför Säpos kontrollorgan så konsekvent har misslyckats. Hur kunde justitiekanslern 1988 kategoriskt slå fast att ingen åsiktsregistrering förekommit? Leanderfallet visar att så skedde.
I 18 år kämpade Dennis Töllborg för att rentvå Torsten Leander, förre snickaren vid marinmuseet i Karlskrona. I november 1997 backade regeringen till sist och betalade Leander 400 000 kronor i skadestånd för att han hade stämplats som säkerhetsrisk. Töllborg:
– Jag är inte ombud för nån i dag. Orkar inte. Det handlar också om min trovärdighet. Som forskare är jag ute efter det generaliserbara. Jag vill ha ett "green card" till arkiven, inte specificera och välja ut fall.
I Töllborgs doktorsavhandling om personalkontrollen i Sverige figurerar även SIF-medlemmen och civilingenjören Staffan Ehnebom. Töllborg tycker att SIF ska föra fallet Ehnebom vidare, precis som TCO drev flera fall av åsiktsregistrering på 80-talet.
– De här människorna har inte förtroende för offentliga kontrollorgan, till exempel registernämnden hos Säpo. Det väger tyngre om SIF begär att få se akten.
Töllborg anser att en ny nämnd borde inrättas för att övervaka både militära och civila underättelsetjänsten. Den skulle efter kanadensisk modell tillsättas av riksdagen men inte bestå av politiker.

BJÖRN ÖiJER© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även