Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Förlorar 5 000 i månaden

Om du tjänar mer än 42 705 kronor i månaden har du kanske blivit erbjuden en tiotaggarlösning för att få en bra pension. Det blev i alla fall Lisa Pettersson.
- Jag skrev på men för mig blev det verkligen ingen lysande affär.
Eva Karlsson Publicerad

Lisa Pettersson är nybliven pensionär. För snart elva år sedan lämnade hon ITP 2 för en tiotaggarlösning, som kan användas av dem som tjänar mer än tio inkomstbasbelopp.

Lösningen innebär att man kommer överens med arbetsgivaren om att pensionsinbetalningar för lön som ligger över tio basbelopp placeras någon annanstans än i ITP. Det kan till exempel vara en fondförsäkring som förvaltas av någon annan aktör. Men frågan är om det är det bästa alternativet. På PTK:s hemsida uppmanas högavlönade att först titta på de nya möjligheter som kommit, både i den förmånsbestämda och i den premiebestämda ITP:n.

En försäkringsmäklare rådde Lisa Pettersson att ta steget. Hon borde inte ha lyssnat säger hon nu. Gunilla Bäcklund, central ombudsman på Unionen, håller med:

- Om hon hade behållit ITP 2 hos Alecta hade hon haft över 5 000 kronor mer i månaden.

Det visade sig nämligen att Lisa Pettersson skulle ha fått 14 500 kronor per månad från Alecta, men att hon nu får 2 700 kronor från Alecta plus 6 757 kronor från försäkringsbolaget. Lisa Pettersson har även betalat provision under årens lopp som motsvarar cirka 40 000 kronor. Hon har även betalat för en fondkostnad på 1 procent av kapitalvärdet.

- Försäkringsmäklarna brukar påstå att pensionen blir högre om man väljer den lösning som de vill sälja. Tro dem inte. Nästan alla som har gått i pension hittills och har valt bort kollektivavtalets ITP 2 för en alternativ tjänstepension har förlorat på det, säger Gunilla Bäcklund.

Fotnot: Unionen är en av 27 förbund som ingår i Privattjänstemannakartellen, PTK. Mer om tiotaggarlösning kan du läsa här och här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.