Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Förhandlingstaktik bakom varselfeber
Företagen går ut hårt när de varslar, men många varsel leder aldrig till uppsägningar. En förklaring kan vara att företagen vill få förhandlingsutrymme och kunna påverka vilka som ska sluta, enligt Arbetsförmedlingens analytiker Ann-Christin Jans.
I normalfallet leder mellan 30 och 40 procent av alla varsel inte till uppsägningar. Ett år, 1994, skiljer dock ut sig. Det året hade företagen möjlighet att undanta två nyckelpersoner från turordningsreglerna vid uppsägning. Studier som Ann-Christin Jans gjort av situationen i Östergötlands län visar att antalet "övervarsel", det vill säga skillnaden mellan inkomna varsel och verkställda varsel, under denna period var betydligt mindre än både tidigare och senare.
- Man varslade mer korrekt, det tyder på att det är en taktik. Företagen kanske kan öka sitt förhandlingsutrymme och bestämma vilka som ska sluta. Sedan kan båda parterna gå från förhandlingarna utan att förlora ansiktet; arbetsgivaren har gått med på att göra färre uppsägningar och arbetstagarorganisationen har räddat ett antal jobb. Det blir en win-winsituation.
Det finns ytterligare en rad tänkbara skäl till att företagen i början överdriver antalet personer som riskerar att bli av med jobbet, säger Ann-Christin Jans.
- Det kan också vara en stor osäkerhet om vad som ska hända och det tar tid att verkställa ett varsel. Situationen kan hinna förändras. Så var det hösten 2008. Då svängde det otroligt från rekordvarsel till normala nivåer bara några månader senare.
- När man lägger varsel skapas det också rörelse. Folk börjar lämna företaget på egen hand och en del kanske man kan lösa med pensionsavgångar och liknande, så att man slipper säga upp.
Det finns också en stor dos psykologi i hur effekterna av lagda varsel slår. När de stora företagen varslar väcker det tankar både hos enskilda och hos andra företag.
- Man håller hårdare i plånboken och rörligheten på arbetsmarknaden blir mindre. Och som arbetsgivare väntar man nog med rekryteringar i alla fall.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
