Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Företagens värderingar inte chefernas
De allra flesta företag och organisationer har "gemensamma värderingar", men de är oftast dåligt förankrade och genomsyrar inte arbetet. Majoriteten av cheferna delar inte själva värderingarna.
Av cheferna i Positions läsarpanel svarar 81 procent att det på deras arbetsplatser finns fastställda värderingar som ska vara styrande för alla anställda.
Av dessa tror 81 procent att de allra flesta känner till värderingarna och ungefär lika många uppger att de finns i ett dokument som är tillgängligt för alla.
Men endast en tredjedel uppger att "värderingarna tagits fram genom diskussioner där alla varit delaktiga". Lika många svarar "nej", och lika stor andel svarar att diskussionerna kommit först "efter att ett dokument presenterats".
Trots att förankringen av värderingarna i de flesta fall är bristfällig så tycks företagsledningarna ofta hänvisa till dem. Det uppger två av tre i panelen.
Värderingarna ska genomsyra allas arbete, men färre än hälften anser att det fungerar.
Ännu färre har uppfattningen att "företaget följer värderingarna": Bara en av fyra tror det, medan hälften hoppas att företaget "oftast" gör det. En förklaring till oklarheterna kan finnas i svaren på följande fråga:
"Finns det möjlighet att göra olika tolkningar av värderingarna?"
Nästan hälften, 45 procent, svarar ja, och 19 procent vet inte.
Endast 9 procent har egna värderingar som de skrivit ner, men 84 procent svarar "jag vet ungefär vad jag står för". De som "inte tänkt i de banorna" utgör 7 procent.
De allra flesta tror sig veta "ganska väl" vad de siktar mot och vad de vill uppnå, men bara en av tio har faktiskt formulerat en vision eller egna mål. Fler av de yngre cheferna har skrivit ner sina mål.
Av de som reflekterat över de personliga värderingarna svarar färre än hälften att de "stämmer väl med företagets/arbetsgivarens". De flesta väljer alternativet "hyfsat".
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
