Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Före detta Astrachef kritiserar fusionen

Publicerad

Före detta Astrachef kritiserar fusionen

De flesta som yttrat sig om Astra Zeneca-affären har varit positiva. Nu kommer en kritisk röst. Lars Werkö, tidigare vice koncernchef i Astra och ansvarig för forskningsfrågor fram till 1985, ifrågasätter hur forskningen behandlas i sammanslagningen.

Professor Lars Werkö menar i en artikel i Svenska Dagbladet att det är anmärkningsvärt hur litet som sägs om forskningsfrågor i prospektet inför Astra Zeneca-affären. Inte minst med tanke på att forskningen utgör ryggraden för ett läkemedelsföretag. Dess framgång är helt beroende på att nya läkemedel kan skapas. Frågor om hur många laboratorier som ska finnas i framtiden, var de ska ligga och vad de ska syssla med lämnas obesvarade.
Men det som sägs är han desto mer kritisk emot. Den lösning som Astra Zeneca har valt, att låta forskningen styras från Sverige, innebär en kraftig motsägelse, säger Lars Werkö till siftidningen.
- Astra har hållit på att plocka ut forskningen ur Sverige i många år. Det har varit en genomgående strategi från ledningen. Man hävdar att det inte finns tillräckligt med forskare i Sverige.
I förlängningen tror han knappast att forskningen blir kvar i Sverige.
- Den kommer i alla fall att minska relativt sett. Jag kan se fördelar med att ha laboratorier runtom i världen, men har svårt att förstå hur arbetet ska ledas från Södertälje, möjligtvis kan man fastställa budgeten här.
Än så länge tycks de flesta vara positiva till Astra Zeneca-affären. Det senaste exemplet är en undersökning av småspararnas inställning. Enligt undersökningen, som redovisades i Dagens Industri, är bara 15 procent av Astras småsparare emot fusionen.
- Det intressanta är att de som uttalar sig är bankdirektörer och aktiefolk som inte är intresserade av verksamheten i sig, konstaterar Lars Werkö.
Raymond Nygren, SIF-ordförande på Astra, vill i dagsläget inte kommentera Lars Werkös uttalanden.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.