Samtidigt som företagen skriker efter kompetent arbetskraft går mängder med högskoleutbildade arbetslösa.
- Arbetsgivarna måste våga se den här kompetensen. I dag finns det 200 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen med minst gymnasieutbildning och ofta mycket mer, säger Hillevi Engström.
- Men i åtta av tio fall sker rekryteringen i stället genom nätverkskontakter. Det finns fördomar mot Arbetsförmedlingen.
Det är inte ytterligare resurser från staten som behövs, utan att få upp intresset hos dem som anställer. Enligt Hillevi Engström finns det exempel på hur bra det kan gå - när arbetsgivarna äntligen agerar.
- Titta bara på rekryteringen av läkare från andra länder. När det behövs så fixar man det.
Vänder sig inte företagen till Arbetsförmedlingen lär man dock gå miste om stora delar av den välutbildade och tillgängliga arbetskraften också framöver, även om Hillevi Engström tyckte sig se en viss ljusning på senare tid.
Orsaken till svårigheterna för akademiker från andra länder är dock sannolikt flera. Vid samma seminarium i Almedalen som där arbetsmarknadsministern framförde sina åsikter deltog även Jack Jarshild, konsult i integrationsfrågor. Enligt honom är förklaringen att företagen inte vet vilka kunskaper de invandrade akademikerna har.
- Man vet inte vad de kan. Kommer det till exempel en arkitekt från Bogota är man osäker.
Miljöpartiets Maria Ferm påpekade att det också förekommer diskriminering och rasism. Det visar sig bland annat genom att det inte bara är de invandrade akademikerna som har svårt att få jobb, samma sak drabbar ibland också invandrare som har skaffat sig utbildning i Sverige. Då går det ju inte längre för arbetsgivarna att skylla på svårigheter med att förstå utbildningens innehåll och värde.
