Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Förbudet mot vapenexport är överspelat"

Reglerna för vapenexport är förlegade. Det hävdar Bo Sjöblom, ordförande för Sifklubben på Alvis Hägglund vars bandvagnar som använts i kriget mot Irak.
Publicerad
- Förbudet är överspelat och uttryck för dubbelmoral. Ska Sverige vara med i det internationella samarbetet måste vi välja, vi kan inte gå vår egen väg, säger Bo Sjöholm.
Den svenska försvarsindustrin är beroende av samarbete med industrier i andra länder, menar han. Skälet är att utvecklingskostnaderna är höga.
Att den svenska försvarsindustrin är integrerad med försvarsindustrin i andra länder, konstaterar även Sifs branschekonom Lars Jönsson.
- Jas Gripen består till 50 procent av svenska komponenter och 50 procent av importerade som till övervägande del kommer från Storbritannien och USA, säger Lars Jönsson.
Därför är det svårt att stoppa vapenexporten till de här länderna även om de är i krig, menar han.
- Om exporten stoppas kommer att det ge stora problem i hela den svenska försvarsindustrin. Några skulle inte klara sig alls och det skulle bli massuppsägningar, säger Lars Jönsson.
Olika politiska intressen står mot varandra, därför kan reglerna behöva omprövas menar han.
Saab Bofors Dynamics tillverkar pansarskottet AT4 som används av USA:s armé. Sifklubbens vice ordförande Kent Jäderkvist hävdar att förbudet mot vapenexport behövs, men att dispenser ska ges.
- Om vi inte exporterar till USA och Storbritannien skulle vi inte ha någon försvarsindustri kvar. Och vilka länder skulle vi då importera ifrån, USA och Israel?
Svenska freds- och skiljedomsföreningen har anmält Inspektionen för strategiska produkter till Justitiekanslern då undantag medgetts från förbudet att exportera krigsmateriel till USA och Storbritannien som angripit Irak.

CHRISTINA SWAHN





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.