Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Flexibel arbetsplats ska öka kreativiteten

Snart kommer ett tusental anställda på Sony Mobile i Lund att förlora sina privata arbetsplatser. I stället införs en modell enligt vilken de ska sitta vid ett tillfälligt skrivbord som måste rensas efter varje arbetsdag.
- Tanken är att arbetsytorna ska utnyttjas bättre samtidigt som det ska bli ökat samarbete och större kreativitet, säger Unionens klubbordförande Lene Eriksson
Anita Täpp Publicerad 2 april 2013, kl 10:43

I dag sitter de flesta av Sony Mobiles 2 300 anställda och konsulter i ett öppet landskap och jobbar, vid ett eget skrivbord ihop med sitt team, nära chefen för den egna avdelningen.

Men snart inleds den stora omgörningen som ska leda till att man har infört en ny arbetsmodell, kallad Smart Workplaces, vid midsommar.

Det innebär bland annat att ungefär hälften av de 2 400 anställda inte längre kommer att ha ett eget skrivbord. I stället väljer de själva vilket ledigt skrivbord de vill använda när de kommer till jobbet. Innan de går hem ska allt personligt ha plockats bort.

- Det får man låsa in i sitt lilla skåp som kommer att finnas vid home base, som det kallas. Det är en liten omgärdad mötesplats i det öppna landskapet där avdelningen kommer att ha sitt centrum, där man kan hitta sitt lilla hem, om man säger så, säger Lene Eriksson.

Orsaken till förändringen är att ledningen sett att man redan jobbar på det här viset hos många kunder och konkurrenter och att man nu, efter att ha testat modellen på alla säljkontor ute i världen, själv sett stora fördelar med den.

Man tror bland annat att den nya modellen kommer att leda till bättre samarbete, större flexibilitet och en mer energisk miljö.

- Tanken är att det exempelvis ska bli lättare att samarbeta runt ett projekt. I dag kan det vara så att du i ett projektarbete behöver samarbeta med kollegor som sitter på ett eller flera andra våningsplan, vilket kan bli bökigt. Nu ska man få bort det här gamla silotänket och kunna sätta sig nära dem man jobbar med just för dagen.

En annan orsak är att ledningen vill kunna utnyttja kontorsytan på ett bättre sätt.

- Man har sett att många ofta är ute och reser och att många också sitter i möten en stor del av dagen vilket gör att många skrivbord ofta står tomma.

Betyder det att man planerar att krympa arbetsytan för er och hyra ut resten?

- Det kan man inte utesluta eftersom vi inte har förhandlat klart än, säger Lene Eriksson. 

Den nya arbetsmodellen innebär också att de anställda ska gå över till en mer aktivitetsstyrd organisation, som det heter.

- Med det menas att fokus kommer att ligga på vad du åstadkommer och att du själv får mer frihet att bestämma var och när jobbet ska utföras än du har i dag. Vilket alltså också innebär att cheferna kommer att få en annan roll än de har i dag.

Vad är de anställdas inställning till det här?

- Från början hade många svårt att se något positivt med det här. Något som har varit svårt för många är det här med att man inte ens får lämna kvar något på skrivbordet över natten. Men ledningen har jobbat väldigt intensivt med att få med oss, de har bjudit in till workshops där de presenterat projektet och också gett klubben och skyddsombuden stora möjligheter att påverka och komma med förslag, vilket varit positivt.

- Sedan har vi fackliga sett många utmaningar som vi också flaggat för. Exempelvis att alla inte kan ha en flexibel placering eftersom en del har olika behov vad gäller skärmar, tangentbord, inställningar på kontorsstolen och så vidare. Dessutom har en del uppgifter där de behöver närhet till arkiv, testutrustning och annat för att kunna utföra sina dagliga sysslor. Men jag upplever att ledningen lyssnar och försöker lösa sådana utmaningar, säger Lene Eriksson.

  

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.