Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fler uppsagda tjänstemän startar eget

Efter de stora neddragningarna inom IT och telekom för några år sedan har fler enmansföretag startats, ofta med inriktning mot data- och IT-tjänster, visar en undersökning från TRR.<br />
Publicerad
TRR Trygghetsrådet har gjort en uppföljning av de uppsagda och övertaliga tjänstemän som startade eget mellan 2001 och 2003. Av totalt runt 32 000 klienter hos TRR under perioden valde 2 100 att starta eget företag. Det är 600 fler än föregående treårsperiod. En förklaring till ökningen är att avsevärt fler sades upp.
De flesta verkade nära en dröm att starta eget, eftersom drygt hälften inte brydde sig om att söka en ny tjänst innan de valde att bli företagare.
- De som verkligen startar företag har livskraftiga idéer, med tanke på att bara en procent har gått i konkurs. Efter tre år hade bara 20 procent avvecklat sina företag och då i huvudsak för att de hade fått en ny anställning, säger Ann-Sofi Sjöberg, informationschef på TRR.
De som har valt att ta en ny anställning skulle dock kunna tänka sig att starta eget igen om tillfälle gavs, enligt den enkät TRR gjort.
Trots allt tal om krångliga regler och hart när omöjlig pappersexercis uppger de flesta att det var marknadsföringen som var den svåra biten med att starta eget.
- Vi ska se vad mer vi kan göra för att hjälpa våra klienter så mycket som möjligt. Vi har redan nu en del kurser i marknadsföring, men det finns säkert saker vi kan göra för att det ska bli bättre, säger Ann-Sofi Sjöberg.
Den typiske nyföretagaren bland TRR:s klienter är en man närmare 50 med bra utbildning i bagaget. Inte sällan från IT- eller telekombranschen. Kvinnornas andel av nyföretagarna har minskat sedan 2001, från 28 till 23 procent.
TRR Trygghetsrådet hjälper tjänstemän som blir uppsagda med stöd och rådgivning. Förutsättningen är att företaget är anslutet till TRR. Den som har varit anställd i mer än fem år och har fyllt 40 kan dessutom få avgångsersättning, AGE, i högst 18 månader.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.