Europafacket och Europaarbetsgivarna har enats om ett nytt avtal för att sätta fokus på frågan om arbetsrelaterad stress. I avtalet står att det är en frivillig överenskommelse. I Sverige tolkar både fack och arbetsgivare det som att man utan inblandning från kommissionen och parlamentet kommit överens om ett avtal. Samma skrivning tolkas av finska arbetsgivare som att det är frivilligt för nationerna att implementera avtalet.
- Det här är det andra avtalet på EU-basis rörande arbetsmiljön. I det första, som rörde distansarbete, där samma skrivning om frivillighet fanns med, tolkade de finska arbetsgivarna det som att man inte behövde införa det. Men ett avtal är bindande, annars är det inte ett avtal, säger Sifs ombudsman Börje Sjöholm.
För svenskt vidkommande är avtalet inte revolutionerande. Svenska lagar och avtal har i tio år haft med psykosociala aspekter på arbetsmiljön.
- Men det blir ett ökat tryck på arbetsgivarna generellt. Det finns i Sifs avtal ingenstans så tydliga formuleringar som i vissa delar av EU-avtalet, säger Börje Sjöholm.
Han anser att det nya avtalet är en bra grund för arbetet i de arbetsgrupper för arbetsmiljö som parterna enats om i den senaste avtalsrörelsen.
- Arbetsgrupperna kan förbereda och lägga grunden för en avtalstext. Det vore lämpligt om våra avtal blev mer innehållsrika. Det finns inget som hindrar att man tecknar ett arbetsmiljöavtal utanför avtalsrörelsen.
Nyligen gick elektrikerna ut i strejk för att få till tydligare formuleringar om arbetsmiljö i sina kollektivavtal. Fördelen med att det regleras även där och inte bara i lag är att arbetstagarna har rätt att driva förhandlingar om brott mot avtalet och i sista hand utkräva skadestånd. Arbetsmiljöverket kan hota med vite om problem inte åtgärdas inom en viss tid.
- Vad gäller formell lagstiftning finns det inget land som är bättre än Sverige. Det är "bara" en fråga om tillämpningen. Arbetsmiljöverket har inte möjlighet att besöka så många företag varje år. Om det finns tydliga skrivningar i kollektivavtalet kan våra platsombud och skyddsombud agera snabbare, säger Börje Sjöholm.
LINDA SVENSSON
- Det här är det andra avtalet på EU-basis rörande arbetsmiljön. I det första, som rörde distansarbete, där samma skrivning om frivillighet fanns med, tolkade de finska arbetsgivarna det som att man inte behövde införa det. Men ett avtal är bindande, annars är det inte ett avtal, säger Sifs ombudsman Börje Sjöholm.
För svenskt vidkommande är avtalet inte revolutionerande. Svenska lagar och avtal har i tio år haft med psykosociala aspekter på arbetsmiljön.
- Men det blir ett ökat tryck på arbetsgivarna generellt. Det finns i Sifs avtal ingenstans så tydliga formuleringar som i vissa delar av EU-avtalet, säger Börje Sjöholm.
Han anser att det nya avtalet är en bra grund för arbetet i de arbetsgrupper för arbetsmiljö som parterna enats om i den senaste avtalsrörelsen.
- Arbetsgrupperna kan förbereda och lägga grunden för en avtalstext. Det vore lämpligt om våra avtal blev mer innehållsrika. Det finns inget som hindrar att man tecknar ett arbetsmiljöavtal utanför avtalsrörelsen.
Nyligen gick elektrikerna ut i strejk för att få till tydligare formuleringar om arbetsmiljö i sina kollektivavtal. Fördelen med att det regleras även där och inte bara i lag är att arbetstagarna har rätt att driva förhandlingar om brott mot avtalet och i sista hand utkräva skadestånd. Arbetsmiljöverket kan hota med vite om problem inte åtgärdas inom en viss tid.
- Vad gäller formell lagstiftning finns det inget land som är bättre än Sverige. Det är "bara" en fråga om tillämpningen. Arbetsmiljöverket har inte möjlighet att besöka så många företag varje år. Om det finns tydliga skrivningar i kollektivavtalet kan våra platsombud och skyddsombud agera snabbare, säger Börje Sjöholm.
LINDA SVENSSON
