Organisationsgraden minskar långsamt men stadigt i Sverige. På sex år har anslutningen till facket minskat med fem procentenheter.
Sverige ligger fortfarande i topp, jämte Finland och Danmark, när det gäller fackligt medlemskap. I dag är 79 procent av alla anställda med i något fackförbund. För sex år sedan var det 84 procent.
- Det kan sättas i samband med den mer defensiva ställning facket intagit under de svåra åren på arbetsmarknaden. Och de slimmade organisationer vi har gör att tiden för fackligt arbete minskar. Går en ifrån och jobbar fackligt måste någon annan göra hans arbete. Det borde vara en facklig uppgift att jobba för rimlig bemanning, säger Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet och verksam vid Arbetslivsinstitutet i Norrköping.
Minskningen är inte unik för Sverige. I många andra EU-länder har man haft en betydligt kraftigare minskning. I Frankrike är till exempel bara tio procent fackligt anslutna. I Storbritannien har det på 20 år minskat från 53 till 30 procent, och i Italien från 50 till 37 procent.
I Sverige är det många unga som väljer att aldrig gå med i facket. Bland 16-24-åringar har anslutningsgraden minskat från 62 till 45 procent. Studerande väljer ofta att skaffa sig ett medlemskap som varar studietiden ut, lockade av låga avgifter och bra förmåner.
IT-branschen går mot strömmen och ökar andelen fackligt anslutna. Fortfarande är det branschen med lägst anslutningsgrad, cirka 60 procent, men man ligger inte långt efter andra privata servicenäringar som handel, transport och hotell och restaurang. Det är främst de högutbildade som i ökad grad väljer att gå med i facket. De med lägre utbildning väljer allt oftare att avstå.
- En förklaring kan vara att IT-företagen har vuxit i storlek. Arbetsgivaren är inte lika närvarande som tidigare. Dessutom har branschen fler högutbildade och då stiger organisationsgraden, säger Anders Kjellberg.
LINDA SVENSSON© siftidningen 2001
