Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre tjänstemän skadas på jobbet

Män mellan 50 och 59 år löper störst risk att drabbas av en arbetsskada, enligt Unionens och Sifs statistik för de senaste tio åren. I den åldersgruppen var psykiska besvär den vanligaste skadan förra året. Men bland arbetsskadorna totalt minskade de psykiska åkommorna kraftigt jämfört med 2007.
Anita Täpp Publicerad 29 januari 2009, kl 09:00

En försvårande omständighet om man ska dra någon slutsats av Unionens statistik är att de inrapporterade arbetsskadorna före 2008 endast gäller tidigare Sifmedlemmar.

Men klart är att antalet arbetsskadeärenden har minskat, från 129 under 2007 till 109 förra året.

- Men man kan inte med bestämdhet säga att det skett någon minskning av arbetsskadorna eftersom många kan strunta i att anmäla av olika orsaker, säger Ewa Pettersson, arbetsskadehandläggare på Unionen.

- Sedan vet vi ju också att Försäkringskassan har stora problem och då kan det ligga ärenden där sedan länge som visar sig först i nästa års statistik.

En del av de medlemmar som har hört av sig till förbundet har flera arbetsskador.

Enligt de inrapporterade fallen har de psykiska besvären, som steg kraftigt till 70 under 2007, nu minskat till 42 under 2008. Ungefär lika många belastningsskador respektive olycksfall har rapporterats.

2007 var det framför allt kvinnor som drabbades av psykiska besvär som utbrändhet, depression, hjärtinfarkt och stroke till följd av stress eller mobbning. Förra året fick lika många män som kvinnor en sådan skada.

Under de tio år som först Sif och sedan Unionen fört statistik över inkomna arbetsskadeärenden har ständigt män mellan 50 och 59 år varit mest drabbade. Under fjolåret var en psykisk skada vanligast i den åldersgruppen.

Bland yngre, mellan 20 och 49 år, var olycksfall den mest förekommande arbetsskadan medan äldre, mellan 60 och 69 år, främst drabbades av belastningsskador följt av psykiska besvär. I den sistnämnda åldersgruppen har flest kvinnor skadats.

Enligt en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde i höstas anmäler bara 15 procent av alla som haft arbetsskaderelaterade besvär det till Försäkringskassan.

Den vanligaste orsaken är att man inte har bedömt att besvären varit så allvarliga. Men en del uppger i stället att de inte har vetat om att arbetsskador ska anmälas, andra uppger att de inte gjort en anmälan av rädsla för att stöta sig med sin arbetsgivare.

När det gäller arbetsskador och tvister om ersättning är det LO-TCO Rättsskydd som driver ärendena för Unionens medlemmar. Oftast handlar det om att få arbetsskadan godkänd och i och med det också rätt till ersättning från Försäkringskassan.

Under förra året avslutades 157 Unionenärenden om arbetsskador efter handläggning hos LO-TCO Rättskydd. Rättskyddets hjälp resulterade i att de berörda medlemmarna fick rätt till en sammanlagd ersättning på drygt 25 miljoner kronor. I den summan är också framtida ersättningar för inkomstförluster med belopp som följer nivån på basbeloppet inräknat.

När är det en arbetsskada?

Om man skadar sig på jobbet eller när man är på väg till eller från sin arbetsplats kan man få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. 
Den gäller för alla som arbetar, oavsett om man är anställd, uppdragstagare eller egen företagare. Också vissa studerande kan omfattas. Men arbetsskador tolkas snävt. 

Om du skadar dig gäller det att höra av sig snabbt till facket.

Mer information om arbetsskador och arbetsskadeförsäkringen finns på Försäkringskassans hemsida.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.