Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Färre fackmedlemmar kan öka motsättningar

Mer konflikter mellan fack och stat, och växande motsättningar mellan insiders och outsiders på arbetsmarknaden. Det blir troligen två av följderna om facken fortsätter att tappa medlemmar, spås i en ny analys.
Niklas Hallstedt Publicerad

I dag är den fackliga organisationsgraden i Sverige lägre än på 40 år. På drygt 16 år har andelen fackanslutna på den svenska arbetsmarknaden minskat med lika många procentenheter, från 84 till 68 procent. De senaste åren har dock organisationsgraden varit i stort sett oförändrad, något som i sig är illavarslande för facken.

- Det är egentligen förvånande. Vi har haft en kraftig ekonomisk nedgång, man hade egentligen förväntat sig en ökad anslutning, konstaterade Johannes Lindvall, docent i statsvetenskap i Lund, i samband med att han presenterade den analys som han gjort för SNS:s räkning.

Utgångspunkten har varit en jämförelse med andra länder som har eller haft en facklig organisationsgrad mellan 50 och 60 procent, exempelvis Belgien, Italien och Norge.

I sin analys pekar Johannes Lindvall på tre möjliga följder. Han menar dels att tyngdpunkten i partipolitiken kommer att förskjutas högerut. Facket har nämligen förmågan att mobilisera väljare i låglönegrupper. Vidare tror han att förhållandet mellan stat och fack kommer att bli mer konfliktfyllt.

- I Västeuropa har avståndet mellan de flesta regeringar och facken ökat sedan 1980-talet, med mer protester, politiska strejker och missnöjesyttringar som följd.

Den tredje konsekvensen som Johannes Lindvall pekar på är att motsättningarna mellan olika grupper på arbetsmarknaden kommer att öka. På den ena sidan finns insiders, de som har fasta jobb med goda villkor, på den andra sidan outsiders, de med otrygga anställningar eller inga jobb alls. Facken tappar mest kraft i branscher med stor andel tillfälligt anställda. Följden kan bli att de generella lösningarna minskar i betydelse. I stället kan det komma särlösningar för starka grupper som är fackligt organiserade.

- Jag tror att facket kommer att ha en stor politisk betydelse också framgent. Däremot närmar vi oss en politisk dynamik av samma slag som vi ser i en del kontinentaleuropeiska länder, spår Johannes Lindvall.

Under den efterföljande diskussionen pekade flera deltagare, både från arbetsgivarsidan och facken, på viktiga skillnader mellan andra länder och Sverige som gör jämförelser svåra.

Almegas vd Jonas Milton menade exempelvis att fackens styrka inte enbart beror på organisationsgraden utan också bland annat på den starka ställning som man fått genom lagstiftning om exempelvis mbl och las. Dessutom, påpekade han, är det inte hela fackföreningsrörelsen som tappar, utan LO-sidan. Detsamma gäller inte tjänstemanna- och akademikerfacken.

Ella Niia, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, var för sin del övertygad om att titeln på analysen "När facket försvagas" var felaktig.

- Facket försvagas inte, jag ser ett trendbrott nu, sa hon och utlovade nya fackliga arbetsmetoder.

- Det är en tid för självrannsakan. Vi var kanske inte ute på arbetsplatsen och tittade medlemmarna och de blivande medlemmarna i ögonen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.