Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fallskärmar även för Siftoppar

Skulle Sifs ordförande Mari-Ann Krantz avgå i dag kan hon kvittera ut över 1,3 miljoner kronor de närmaste två åren. Även Sifs två vice ordförande och förbundets kanslichef har förmånliga avgångsvillkor.
Publicerad
Mari-Ann Krantz och kanslichefen Mats Ekeroth har fallskärmsavtal som ger dem inkomster i två år efter jobbet på Sif. Oavsett om de slutar av egen vilja eller tvingas bort.
Avgår Mari-Ann Krantz i dag, under sin andra kongressperiod, får hon full lön i sex månader och 70 procent av lönen under ytterligare 18 månader. Avgår hon i stället efter två kongressperioder får hon full lön i 12 månader och 70 procent av lönen under lika lång tid. Månadslönen från Sif är 73 000 kronor.
Kanslichefen Mats Ekeroths villkor är snarlika. Han får full lön under sex månader och 70 procent i 18 månader. I fjol tjänade han knappt 70 000 i månaden.
Får de andra jobb under tiden minskar ersättningen från Sif med den nya lönen.
Mats Ekeroth har dessutom möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder. Fram till 65-årsdagen är han garanterad 75 procent av sin lön. Det finns inget som hindrar att han samtidigt har inkomster från annat håll.
Sifs 1:e vice respektive 2:e vice ordförande Lilian Ringsand och Thord Wedin kan gå i pension vid 62 år. Bakgrunden till pensionsavtalen är, uppger Sifs stabschef Kerstin Christopherson, att både Lilian Ringsand och Thord Wedin är 60 år. När deras uppdrag löper ut 2004 faller de därför för åldersstrecket och kan inte väljas om. Sif har tagit hänsyn till att det sannolikt blir svårt för dem att gå tillbaka ut i heltidsarbete efter lång tids fackligt arbete.
I båda fallen är de företag där de är anställda, Boliden och ABB, ansvariga för uppgörelsen som Sif är med och finansierar. I fjol hade Lilian Ringsand och Thord Wedin cirka 30 000 kronor i månaden vardera från Sif på halvtid.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.