Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fackprotester mot Unionen
Unionen lever inte som Unionen lär. Det anser drygt hälften av förbundets fackklubbar som skickat in upprop i protest mot, bland annat, arbetsgivarens beslut att säga upp ett avtal om försäkring för de anställda. Flera av klubbarna är beredda att ta strid för det avstådda löneutrymmet.
Unionens anställda har via sin koncernklubb Gemensam kunnat teckna en kollektiv sjuk- och olycksfallsförsäkring, som bekostats av arbetsgivaren. Nu vill arbetsgivaren inte betala den längre och beskedet blev droppen som fick bägaren att rinna över för flertalet av Unionens klubbar.
A-kassans klubb menar att man måste kunna lita på att arbetsgivaren står för sitt ord och när arbetsgivaren dessutom är en facklig organisation är förväntningarna extra höga.
"Vi inspirerades av tanken på ett framåtsträvande och "kaxigt" förbund. Vi trodde inte att kaxighet innebar att mötas av kortsiktighet, arrogans eller självtillräcklighet", skriver a-kasseklubben i sitt upprop.
Norrbottenklubben visar på en rad försämrade villkor för personalen och jämställer Unionen med andra arbetsgivareförbund.
"I löneavtalet vill vår arbetsgivare (... ) inte alls ha några individgarantier, något vi slåss för att våra medlemmar ska få i sina avtal", skriver klubben.
Fyra klubbar i Mälardalen, Dalarna, Uppland och Göteborg har gemensamt skrivit under ett upprop där de säger sig vara beredda att ta strid för det avstådda löneutrymmet som nu tas ifrån alla anställda utan kompensation. De betonar att den människosyn arbetsgivaren har inte vilar på de fackliga grundvärderingarna om alla människors lika värde och rätt.
"Vad kommer att hända med de av våra kamrater som inte har en möjlighet att teckna en vidareförsäkring på grund av bristande hälsodeklaration eller för svag ekonomi? Vem tar ansvar för dem? Är Unionens lednings nya melodi att ensam är stark och själv är bästa dräng?" skriver de fyra klubbarna.
- Nej, det stämmer inte, svarar Bengt Olsson, Unionens andre vice ordförande och ledamot i arbetsgivarens förhandlingsdelegation.
Han förstår inte kritiken i breven och ännu mindre varför klubbarna skickar upproret till regionstyrelserna, som de gjort i vissa fall.
- De går utanför den förhandlingsordning som finns. Det pågår en förhandling och man har inte sagt att man ska ta bort försäkringen helt och fullt utan att kompensera det, så har jag fattat det i alla fall, säger Bengt Olsson, som en gång i tiden förhandlade fram personalförsäkringen för HTF-klubbens räkning.
- Det är en jättebra försäkring, men redan för ett år sedan klargjorde man att försäkringen skulle gälla under 2008 och sedan skulle man ta upp nya förhandlingar. Det är det man gör nu. Det är inget konstigt med det.
Martin Jefflén, ordförande för största klubben förbundskontoret anser däremot att arbetsgivarens agerande, att ensidigt bestämma sig för att ta bort försäkringen, är märkligt.
- Vi ansluter oss till den kritik som finns om försäkringen och har formulerat ett eget brev, säger han.
- Jag ser uppropen som ett uttryck för den frustration som finns om hur olika frågor hanteras inom förbundet, säger Ulf Olsson, ordförande i koncernfacket Gemensam, som förhandlar med arbetsgivaren.
- Vi är mitt inne i förhandlingen om försäkringsavtalet och är väldigt tydliga i att det här är villkor vi är beredda att försvara.
Unionen kan enligt uppgift spara runt 2,5 miljoner på att säga upp försäkringen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
