Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackordförande tveksam till kollektivavtal

En ny facklubb har bildats på JG Communication (tidigare Journalistgruppen) och första uppdraget är att komma överens om ifall kollektivavtal ska tecknas eller inte. För Unionens ombudsman, Bengt Larsson är detta en något ovanlig situation.
Madeleine Danemo Publicerad 2 december 2009, kl 11:27

- Det har varit en liten främmande situation att vara ute och argumentera inte bara mot företagsledningen utan även mot våra medlemmar, säger Bengt Larsson.

Medlemmar har tidigare själva kontaktat Unionen för att de önskat att företaget ska teckna kollektivavtal. 

- Det blev en ganska olycklig process då Unionen trodde att medarbetarna ville ha det - men ju djupare de kom i vår organisation desto mer märktes det att det fanns ett stort motstånd, säger Pelle Sunnerot, nybliven fackordförande på JG Communication.

Anledningen till att man nu bildat klubb på JG Communication är för att reda ut var medlemmarna står i frågan. Att klubben bildats för att påverka att kollektivavtal inte ska tecknas menar Sunnerot är något som inte överensstämmer med sanningen.

- Vi driver inte frågan för eller emot kollektivavtal utan vad det innebär. Själv är jag väldigt avvaktande. Jag tror att blivit vald för att jag tycker att vi måste titta på det här med kollektivavtal lite djupare, säger Pelle Sunnerot.

Bengt Larsson menar att under de senaste veckorna har framkommit att det finns en dold agenda hos företaget, då man vanligtvis brukar bilda klubb efter att företaget tecknat kollektivavtal.

- Arbetsgivaren motarbetar oss på alla sätt och vis. Att de har synpunkter på Unionen är inte mycket att säga något om. Men om man motarbetar de medlemmar som vill ingå avtal då är det föreningsrättskränkning, säger Bengt Larsson.

Fakta

En klubb ska företräda de medlemmar som finns på arbetsplatsen. Skulle du som anställd inte ha förtroende för klubbens styrelse kan du vända dig till Unionens kontor i din region. Ombudsmännen kan till exempel se till att det blir en sluten omröstning i frågor om till exempel kollektivavtal.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.