Föräldrar och far- och morföräldrar ska kunna spara till barns och barnbarns framtida fackliga medlemskap, enligt ungefär samma princip som bosparande. Det var Henrik Bäckstrands grundidé med fackligt fondsparande.
När förslaget togs upp på Unionens kongress i Örebro för ett år sedan fick det en respons utöver det vanliga och kongressledamöterna beslöt att låta utreda om idén var praktiskt genomförbar. Därmed körde man lite överraskande över förbundsstyrelsen som hade uppfattningen att det redan finns många olika möjligheter att spara åt nära och kära.
Nu är utredningen om fackligt fondspar klar och den konstaterar att det finns två vägar att gå. Den ena är att sköta fondsparandet i egen regi, vilket inte anses realistiskt eftersom förbundet då skulle tvingas skapa en fristående bankverksamhet och behöva tillstånd från Finansinspektionen. Kostnaden för detta alternativ anses dessutom för hög.
Det andra alternativet är att upphandla tjänsten och låta en bank eller fondbolag sköta pengarna. Enligt utredningen skulle det kräva uppskattningsvis mellan 300 och 500 miljoner kronor för att få en sådan fond att fungera och av dessa skulle Unionen behöva skjuta till cirka 50 miljoner kronor som en grundplåt. Slutbedömningen är att detta alternativ är möjligt att genomföra men på grund av den höga kostnaden anser förbundsstyrelsen inte heller den här gången att Unionen bör gå vidare med idén om fackligt fondsparande.
När frågan kom upp på måndagens förbundsråd var det många som hade synpunkter på utredningen. Henrik Bäckstrand ansåg att den inte alls andades den vision som han hade med sin ursprungliga motion. Björn Ekblom, Göteborg, mindes den uppsluppna stämningen som rådde under kongressdebatten och konstaterade att hela utredningen hade en negativ och torr ton.
- Den entusiasm som fanns i förslaget borde bemötas med ett liknande svar från förbundet. Det här är inte speciellt kaxigt.
Martin Ekelöf, Stockholm, och flera andra ledamöter, ansåg att frågan borde utredas ytterligare och skjutas till förbundsrådet 2010.
- Utredningen visar att detta är praktiskt genomförbart. Det handlar inte om en kostnad på 50 miljoner kronor utan om en kapitalplacering som förbundet förhoppningsvis får bra avkastning på. Kostnaden för fackligt fondspar beror på hur förbundet väljer att marknadsföra detta, konstaterade han.
Martin Ekelöf var också kritisk till utredningen och efterlyste bland annat ett underlag om fackligt fondspar är något som efterfrågas av medlemmarna eller inte.
- Det är tråkigt att förkasta idéer som är praktisk genomförbara och inte speciellt dyra. Det är rimligt att vi fortsätter att tänka på saken.
Så blev det dock inte. Förbundsrådet beslöt att gå på förbundsstyrelsens linje att inte gå vidare med idén.
