Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackklubb fruktar nollavtal

På familjeföretaget Roplan fruktar facket ett centralt avtal utan lönepåslag. Men många medlemmar skulle ha förståelse för ett nollavtal, tror Unionenklubbens Magnus Sjöbom och Lars Grenius.
Niklas Hallstedt Publicerad

Klubben på Roplan, ett teknikföretag i Botkyrka söder om Stockholm, bildades så sent som för ett halvår sedan i samband med att företaget ville driva igenom ett krisavtal. Nu är majoriteten av de omkring 15 tjänstemännen på företaget, som tillverkar tätningar, med i klubben.

Att Roplan är ett familjeägt företag innebär vissa fördelar jämfört med hur det är på ett stort börsnoterat bolag, påpekar Lars Grenius som är suppleant i Unionenklubbens styrelse.

- Här är ägandet nära. Vi har bara en kapten och inga aktieägare att ta hänsyn till, och det finns inga bonus- eller provisionsbaserade löner. Dessutom har vi god insyn i företaget.

Ett avtal av det slag som arbetsgivarna vill ha, där alla löneökningar förhandlas fram ute på det enskilda företaget, skulle kanske fungera bra på Roplan. Men för fackföreningsrörelsen som helhet skulle det vara "en smärre katastrof" säger Magnus Sjöbom som är klubbordförande.

- Man skulle tappa den styrka man har i kraft av att man är så många. Hela trycket skulle försvinna. Det skulle vara en väldigt tråkig utveckling. Får man nollavtal har en stor del av makten tagits ifrån facken, och folk skulle tappa lust att vara med.

Är löneökningar på 2,6 procent värda att ta en konflikt för?

- Man vill aldrig gå i konflikt. Men släpper inte arbetsgivarna kravet på nollavtal tror jag att det kan vara svårt för facket att se någon annan lösning. Men jag tycker inte att man ska vara så fixerad vid att få igenom sin siffra. Blir det lite mindre så är det inte hela världen. Det viktigaste är att få ett avtal överhuvudtaget.

Dessutom är det långtifrån givet att man skulle få medlemmarnas stöd för en konflikt, menar Lars Grenius.

- Man kippar fortfarande efter andan efter krisuppgörelsen. Många skulle ha en förståelse för ett nollavtal, de skulle kunna ta ett år för att se vart konjunkturen är på väg. Så pass rädda är de om sina arbeten.

Bland de övriga fackliga kraven lyfter klubben på Roplan fram att rätten att avtala bort övertidsersättning ska begränsas. Men varken det eller exempelvis krav på förbättrad föräldralön har samma tyngd som frågan om lönen, anser Lars Grenius.

- Nej, jag tror att det är väldigt individuell nivå på de kraven. De berör inte flertalet medlemmar på samma sätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.