Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fackfolk dåligt skyddade
Monica Brunstedt, som jobbade på ett bemanningsföretag i Eskilstuna, trodde att hon var skyddad som klubbordförande men blev uppsagd. Skyddet för fackligt förtroendevalda behöver bli bättre anser jurister på Unionen.
I tider då varslen duggar tätt sitter man inte säkert som förtroendevald. Faktum är att man alltid är ganska utsatt om man råkar misshaga sin arbetsgivare. Visserligen finns det lagar som är till för att skydda fackligt aktiva, men skyddet är svagt. Det kan Unionenmedlemmen Monica Brunstedt vittna om.
Hon blev av med sitt jobb på ett bemanningsföretag i Eskilstuna i höstas efter fem års anställning. Enligt uppgift råder det ingen arbetsbrist på företaget. Dessutom finns det flera andra som varit anställda kortare tid. För att få ut sex månaders arbetsfri uppsägningstid måste Monica dessutom frånsäga sig rätten till återanställning.
- Jag vet faktiskt inte varför jag fick gå och det känns jobbigt att inte veta. De sa bara att de inte hade förtroende för mig längre, men jag trodde inte man kunde få sparken på grund av det.
Själv är Monica Brunstedt övertygad om att hon fick gå på grund av sitt fackliga engagemang. När företaget för några år sedan anställde en ny chef utan att först mbl-förhandla, krävde Monica 50 000 kronor till klubben i skadestånd. Pengar som klubben inte sett röken av.
- Där trampade jag tydligen chefen på tårna, säger Monica Brunstedt.
Efter det har det förekommit en del andra småkonflikter mellan Monica och arbetsgivaren, bland annat hur många timmar Monica skulle få avsätta för sitt fackliga arbete. Under den förhandling som ledde fram till att hon fick sluta, ifrågasattes varför hon hade pratat med så många på Unionen.
- Som förtroendevald så tror man att man är extraskyddad, men jag tycker facket vände mig ryggen när jag behövde det som mest.
Enligt Unionens jurist Mattias Landgren, är skyddet för de förtroendevalda alldeles för svagt. Visserligen finns det lagar mot att säga upp anställda på grund av deras fackliga engagemang, men lagen är inte lätt att tillämpa.
- I praktiken är det svårt att bevisa att arbetsgivaren gjort sig skyldig till föreningsrättskränkning. Arbetsgivaren kommer att hävda att personen sparkats på grund av något annat - det är samma problematik som vi har i diskrimineringsärenden, säger Mattias Landgren.
Mattias Landgren har bara vunnit ett mål om brott mot föreningsgrätten i Arbetsdomstolen - en kvinna som fått gå efter att ha startat en fackklubb på Cykelringen fick 100 000 i skadestånd.
- Generellt sett borde man stärka skyddet för förtroendevalda, antingen via kollektivavtal eller genom lagstiftning, även om det inte är helt enkelt. Som förtroendevald är man väldigt utsatt och man måste kunna känna sig trygg i sin fackliga roll - det handlar ju om fackets överlevnad, säger Mattias Landgren.
Fakta
Kränkningsparagrafen,§8 i mbl, säger bl a att den som är facklig representant inte får särbehandlas eller trakasseras. Kränkning av föreningsrätten kan vara hot om sämre löneutveckling, minskade befordringsmöjligheter, att hindra någon att bilda facklig organisation eller hindra medlem att jobba fackligt.
Enligt 8§ i förtroendemannalagen, fml, ska facklig förtroendeman ges företräde till fortsatt arbete om detta är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen, endast förtroendemän med viktiga löpande uppgifter anses falla under bestämmelsen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
