Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket vann tvist i AD mot Gunnebo

Gunnebo får betala drygt 400 000 kronor till Unionen och IF Metall för brott mot mbl enligt en dom i Arbetsdomstolen.
- Vi vann två principiellt viktiga frågor, säger förbundsjuristen Martin Wästfelt på Unionen.
Anita Täpp Publicerad 22 januari 2008, kl 11:43
Martin Wästfelt, förbundsjurist Unionen

För några år sedan ville Gunnebo Protection lägga ned stolptillverkningen i Ödeborg, norr om Uddevalla, och flytta den till Frankrike, på grund av dålig lönsamhet.

Vid de lokala förhandlingarna upplevde de fackliga representanterna att beslutet om nedläggningen redan var taget och att man inte heller fick tillgång till viktiga dokument.

Ledningen erbjöd att en löntagarkonsult kunde kopplas in. Om denne kom fram till en annan slutsats skulle nedläggningsplanerna omprövas, lovade arbetsgivaren.

Men innan ledningen tagit del av löntagarkonsultens rapport och facket fått möjlighet att diskutera den beslöt arbetsgivaren frånträda den lokala förhandlingen.

Facken ansåg att Gunnebo gjorde sig skyldig till brott mot förhandlingsskyldigheten i mbl, och krävde skadestånd.

Arbetsgivaren vägrade betala. Facken  beslöt då driva saken vidare till AD där man stämde arbetsgivaren för en rad mbl-brott.

I den dom som nu fallit får facket inte rätt på alla punkter.
- I en del har vi inte lyckats visa att arbetsgivaren gjort fel. Men i de två väsentligaste frågorna vann facket, säger Martin Wästfelt.

Den ena frågan gäller arbetsgivarens skyldighet att lämna information till de lokala fackliga representanterna.
- Gunnebo hävdade att då man ändå gett information, som att presentera löntagarrapporten, vid den centrala förhandlingen så hade man kompenserat för att man inte gjort det lokalt, säger Martin Wästfelt.
- Men AD ansåg inte det och påpekade att man inte gett det lokala facket det utrymme som krävs för att fatta beslut.

Den andra viktiga frågan gäller vilken betydelse den primära förhandlingen ska ha innan arbetsgivaren får fatta beslut om en nedläggning.

AD anser att Gunnebo avbrutit de lokala förhandlingarna för tidigt och därför brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten enligt mbl. Därför ska företaget betala skadestånd för det.
- Därmed har AD fastställt att tanken med förhandlingssystemet är att man i första hand ska förhandla lokalt, så att facket ges möjlighet till inflytande, säger Martin Wästfelt.

Enligt domen ska Gunnebo betala ett skadestånd på 75 000 kronor vardera till Sif och IF Metall.

Eftersom AD anser att facken hade mer framgång än arbetsgivaren i tvisten får företaget också betala en del av fackens rättegångskostnader. Totalt får Gunnebo betala 435 000 kronor.

Bo-Anders Hansson, Unionens ordförande på Gunnebo, är nöjd med AD-domen.
- Vi är glada för att den svenska modellen fortfarande fungerar, att man ändå har ett visst medbestämmande. Företaget tänkte bara tuta och köra med oss men lyckades inte med det. Att det nu är konstaterat att Gunnebo brutit mot mbl är den största pointen, säger han.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.