Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facket ska ge rabatt på boräntan
Genom konsumentkraft hoppas TCO kunna förhandla ner bolåneräntan åt TCO-förbundens 1,2 miljoner medlemmar. I dagsläget har organisationen kontakt med sex banker och TCO-ordförande Eva Nordmark utesluter inte att det kan bli fler.
- Våra medlemmar är en väldigt attraktiv grupp för bankerna och då måste vi försöka ta tillvara den konsumentmakten, säger hon.
- Våra medlemmar är en väldigt attraktiv grupp för bankerna och då måste vi försöka ta tillvara den konsumentmakten, säger hon.
Att bankerna sett till att tjäna allt mer på bolåneräntorna de senaste åren har väckt mycket kritik och ilska.
Nyligen startades flera kampanjer där låntagare uppmanats att berätta vilken ränta de får betala, i syfte att stärka låntagare som ska förhandla om sin boränta med banken.
Låntagare har också uppmanats att inte vara trogen sin "gamla bank" utan försöka spela ut bankerna mot varandra för att försöka pressa ned boräntan.
I februari skrev TCO:s ordförande Eva Nordmark en debattartikel där hon förklarade att hon ville förhandla fram förmånligare bolån för medlemmarna i TCO-förbunden som en medlemsförmån och att hon därför skickat ett brev till åtta storbanker om det.
I dag kan hon konstatera att Nordea inte ens hörde av sig medan Skandiabanken gjorde det men sedan beslöt hoppa av. De övriga sex bankerna är intresserade.
- Vi har träffat SBAB, Swedbank, SEB, Danske bank och Länsförsäkringar Bank och ska nu också träffa Handelsbanken. Även om jag är lite förvånad över att Nordea inte ens svarat så är jag ändå glad över de kontakter vi har med de andra bankerna, säger Eva Nordmark.
- Vi vill pröva om det är möjligt att få till stånd någon typ av avtal genom att använda den konsumentmakt vi har tillsammans. Vi är ju 1,2 miljoner hårt arbetande, strävsamma och ordentliga människor och är en attraktiv grupp för bankerna. Vi har ju redan lyckats förhandla oss till andra bra avtal, exempelvis vad gäller medlemslån och inkomstförsäkringar, och då vill jag pröva om också det här är möjligt.
Har ni inlett några förhandlingar än?
- Än så länge har vi bara haft några första träffar. Men det finns ett intresse från bankernas sida och jag har nu utsett två personer som jag har stort förtroende för och som ska fördjupa de här samtalen med bankerna. Det är den förre TCO-ordföranden Sture Nordh och Claes Orbelius som tidigare var finanschef på Vision som som tillsammans med bankerna och utifrån det intresse de visar ska titta på hur man kan utforma någon typ av avtal för våra medlemmar. Och nu inväntar vi förslag från bankerna som vi sedan kan förhandla utifrån.
Varför har ni inte kontaktat fler banker?
- Så här i första skedet valde vi ut dem som är de åtta största på bolånemarknaden men sedan kan man inte utesluta att fler kommer med. Jag skulle inte bli förvånad om någon av de mindre hör av sig och också vill samtala om det här framöver.
Men är inte bolåneräntan mest intressant för storstadsbor med hög belåning på sina bostäder?
- Jo visst är det så att man har högre lån i storstäderna. Men när det gäller landet i övrigt så kan ändå det här vara väldigt viktigt, inte minst för många yngre som ska etablera sig på bolånemarknaden.
Debatten runt bolåneräntan har också visat att många tycker det är jobbigt att gå till banken och förhandla medan andra vill göra det. Är tanken med det här ändå att den som vill ska kunna försöka pressa räntan ännu mer?
- Ja absolut. Det är ju en jätteviktig drivkraft och det är viktigt att vara en aktiv kund och försöka förhandla ner sina boräntor själv. Men vi vet också att väldigt många tycker det är besvärligt och att det är vanligt att man känner sig ganska liten som enskild kund och då tycker vi att det är viktigt att man också försöker göra något gemensamt. Jag har fått en otrolig massa mejl från folk som hör av sig och hejar på, så det här är en helt klart väldigt viktig fråga. Men man ska så klart ändå kunna gå vidare som enskild och fortsätta försöka pressa ned boräntan ännu mer också.
Om ni lyckas få till avtal om räntan med bankerna, tror du också ni kommer att kunna förhandla er till andra förmåner vad gäller villkoren, exempelvis vad gäller den kontantinsats som krävs för att ta ett bolån?
- Nu får vi ju först se vad vi kan åstadkomma när det gäller räntan, men jag utesluter inte det.
När kommer det här att vara klart, om det lyckas?
- Under våren hoppas jag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
AD: Värvningsförbud gick för långt
Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.
Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.
Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.
Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.
I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.
AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.
Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.
– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.
Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.
Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.
– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.
– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.
