Alternativet till att minska TRR:s utgifter skulle vara att öka intäkterna genom att höja företagens avgift. Avgiften, som beslutas i förhandlingar mellan PTK och Svenskt Näringsliv, är i dag lägre än någonsin, 0,3 procent av lönesumman. I början av 90-talet var den som mest uppe i 1,07 procent.
Men Mari-Ann Krantz, PTK:s (och Sifs) ordförande, vägrar svara på frågan varför inte PTK kräver höjda avgifter av företagen?
- Jag vill inte ge några kommentarer överhuvudtaget. Vi ska diskutera frågan på förbundsstyrelsen och PTK:s styrelse nästa vecka, innan dess vill jag inte ge några kommentarer överhuvudtaget.
Mörkar ni frågan?
- Det är inte fråga om att mörka. För mig är det självklart att föra diskussionen i styrelserna först.
Tidigare har PTK:s kanslichef Anders Widlund sagt att en avgiftshöjning knappast är möjlig, eftersom arbetsgivarna ser på sina totala kostnader. Enligt honom skulle facken tvingas hålla igen i avtalsrörelsen om avgiften till TRR höjdes.
Följande försämringar diskuteras:
- Kortare ersättningsperioder. För åldersgruppen 55-59 år skulle perioden minska från 18 till 12 månader, för gruppen 60-64 år från 24 till 18 månader.
- Nedtrappning av ersättningsnivån. Efter 6 eller 9 månader ska ersättningen bara fylla ut a-kassan så att den uppsagde får 50 procent av sin tidigare lön, mot 70 procent i dag.
- Minskat maxbelopp för ersättningen. Från dagens 250 000 kronor för en sexmånadersperiod till 200 000 eller 150 000 kronor.
- Sänkt inkomsttak för ersättningen från nuvarande 20 basbelopp, cirka 65 500 kronor.
- Slopat schablonbelopp på 2 500- 3 500 kronor. Det beloppet får i dag uppsagda som haft inkomster under a-kassetaket.
- Ändrat underlag för beräkning av ersättningen. I framtiden ska inte resultatbonus och bilförmån räknas som lön.
NIKLAS HALLSTEDT