Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket på Relacom upprörs över lönedumpning

Telekomföretaget Relacom ägnar sig åt lönedumpning genom att använda sig av polsk arbetskraft, hävdar facket.
Niklas Hallstedt Publicerad 30 maj 2008, kl 15:37

Samtidigt som Relacom har gjort sig av med anställda, tar de via en underentreprenör in polska teletekniker.
- Man kan gissa att företagen i Polen betalar en mycket lägre ersättning än svenska företag, säger Roland Wassén, vice klubbordförande på Relacom.

Enligt Roland Wassén tolkar arbetsgivaren domen i Vaxholmsmålet som att det nu är fritt fram att hyra in utländsk arbetskraft med löner och villkor som inte lever upp till de svenska kollektivavtalen. I Vaxholmsmålet fastslog EG-domstolen att Byggnadsarbetarförbundets blockad av ett skolbygge som utfördes av lettiska arbetare var felaktig, även om man samtidigt konstaterade att fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade.

- Vi tolkar domen på ett annat sätt. Nu kommer vi sannolikt att begära förhandling med företaget, säger Roland Wassén.

- Så här ska det inte gå till. I övrigt hälsar vi kollegor från andra länder hjärtligt välkomna hit för att jobba, bara det sker på lika villkor.

NTO, en samarbetsorganisation bestående av fackliga organisationer för telekomanställda i Norden, gick på fredagen ut med ett med ett uttalande om situationen på Relacom. I uttalandet kräver man att Relacom "omedelbart upphör med sitt agerande och följer gällande kollektivavtal för löner och anställningsvillkor i branschen".

- Relacom är bara ett exempel på hur Vaxholmsdomen kommer att utnyttjas även för andra branscher än byggbranschen. Det kommer att dyka upp fler fall. När det händer blir det genast en fråga för fackklubben på det aktuella företaget. Det måste vi ha beredskap för, säger Stefan Carlsson, Unionens andre vice ordförande.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.