Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket måste kvalitetssäkra lönekartläggningarna anser Sifs expert

Drygt 3 000 kvinnor har fått högre lön sedan JämO börjat granska hur arbetsgivarna lever upp till kravet på att göra lönekartläggningar.
Publicerad
- Det här bevisar att man måste göra lönekartläggningar för att upptäcka de osakliga löneskillnaderna, säger Ulla-Maria Jonsson, som leder Sifs arbete med lönekartläggningar.
- Det är jättebra att JämO fått extra pengar till att granska arbetsgivarna så att lönekartläggningarna blir gjorda och att man gör alla steg. Men klubbarna får inte förledas till att tro att JämO också kan se till att man verkligen hittar och åtgärdar de osakliga löneskillnaderna. Det är facket som måste stå för den kvalitetssäkringen.
Sedan riksdagen beslutat skjuta till extra pengar kunde JämO förra hösten inleda en granskning av hur 1200 arbetsgivare, med sammanlagt en miljon anställda, lever upp till lagens krav på årliga lönekartläggningar.
I en första etapp har 378 arbetsgivare granskats och nu har JämO också kontrollerat utfallet av de lönekartläggningar som gjorts.
Av de 292 arbetsgivare vars ärenden nu är avslutade har 129 också hittat och rättat till osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, konstaterar JämO.
Minst 3 300 anställda har fått lönejusteringar, varav nio av tio är kvinnor. Omkring 3 000 kvinnor får nu en tusenlapp mer i månaden. Totalt handlar det om lönejusteringar på minst 40 miljoner kronor.
I två av tre fall gällde orättvisorna olika lön för samma arbete.
Det är dock viktigt att skilja på JämO:s och fackets roll i sammanhanget, framhåller Ulla-Maria Jonsson.
- JämO kan ju inte ta ställning till bedömningarna i de lönekartläggningar man får in. Den kunskapen och insynen har ju bara det lokala facket som därför också ska se till att lönerna rättas till direkt eller senast inom tre år.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.