Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket lockar flest tjänstemän

Andelen tjänstemän som är med i facket är numera högre än inom arbetaryrkena. Det framgår av en rapport av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Allt fler arbetare väljer bort facket. Sedan 2008 har tjänstemännen en högre facklig organisationsgrad än arbetarna och gapet har växt för varje år. I dag är 73 procent av tjänstemännen med i ett fackförbund. Bland arbetarna är 67 procent med.
En förklaring till LO-förbundens medlemstapp är skillnaderna i a-kasseavgifter. Arbetarnas a-kassor har ofta högre avgifter än tjänstemännens, samtidigt som många LO-yrken är lågavlönade.

- Av alla anställda i åldern 16 till 24 år finns dessutom en överväldigande majoritet i arbetaryrken, varav många i tidsbegränsade anställningar, inte sällan varvat med perioder av arbetslöshet. Den lösa anknytningen till arbetsplatsen och arbetsmarknaden gör dem mindre motiverade att gå med i facket, säger Anders Kjellberg.

  

Vad betyder det för framtida avtalsförhandlingar?

- Det medför naturligtvis en styrkeförskjutning i tjänstemännens favör. I 2010 års avtalsförhandlingar avspeglades det i att industrins tjänstemän tecknade avtal före arbetarna. Men den utvecklingen ska inte överdrivas. Man är också medveten om att en splittring bara gynnar arbetsgivarsidan.

Hur fackförbunden agerar spelar också roll för antalet medlemmar i framtiden.

- Sedan lång tid tillbaka har många unga aldrig fått frågan om att gå med i facket på den arbetsplats de befinner sig. TCO har genom sin kampanj Facket förändras, tidigare än LO satsat på medlemsrekrytering och förnyat sig. LO har vaknat sent, säger Anders Kjellberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.