Logo
Sök
Arkiv

Facket jobbar för mer arbetslivsforskning

Både PTK och TCO vill ha ett nationellt centrum för arbetslivsforskning. Även Svenskt Näringsliv är med på noterna.
Niklas Hallstedt Publicerad

Sedan Arbetslivsinstitutet, ALI, lades ned i fjol befinner sig svensk arbetsmiljöforskning i något av ett vakuum.
Nu behövs en ny mötespunkt för forskningsvärlden, myndigheterna och arbetsmarknadens parter, anser fack och arbetsgivare.

I fjol skickade PTK tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv brev till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i vilket man förklarade hur man ser på den framtida arbetsmiljöforskningen. Bland annat vill man ha "ett forum där parterna och staten kan överblicka den forskning som bedrivs inom området i Sverige och EU".
- Vi vill ha ett samlat organ där man har partsinflytande. Det behövs öronmärkta resurser för forskningen, annars kan annan forskning konkurrera ut den här, säger Niklas Hjert, PTK:s kanslichef, som också påpekar att det är viktigt att föra ut forskningsresultaten till arbetsplatserna.

Även TCO arbetar på sin kant för att få till stånd satsningar på arbetsmiljöforskning.
- Vi har krävt ett nationellt centrum för arbetslivsforskning, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.

Sedan ALI lades saknas en samlande kraft, enligt Sture Nordh. Forskarna finns fortfarande, med det har skett en "parikularisering", de jobbar var för sig på olika universitet och högskolor.
- Låt gärna centrumet vara knutet till ett universitet, men det måste ha tillräckligt med resurser.

Arbetsgivarna tillhör inte dem som sörjde att Arbetslivsinstitutet försvann. Något nytt institut av samma slag är de inte intresserade av, däremot av mer forskning, säger Carina Lindstedt på Svenskt Näringsliv.
- Vi vill ha arbetsmiljöforskning om ergonomi och buller och liknande, forskning som kommer till nytta.

Det är en bra början, "en mycket bra hållning", säger Sture Nordh.
- Det är utmärkt om man har likartad syn på forskningens betydelse för arbetslivets utveckling inom ramen för de pågående diskussionerna mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv.

Niklas Hallstedt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även