Rapporten bygger på en granskning av vad de internationella institutioner har att säga om tillväxt, bench-markingmetoden.
Tyngst väger IMDs Handelshögskola i Schweiz och Harvard University i USA som rankar Sverige som sexa respektive elva i tillväxtligan.
På pluskontot hamnar: hög sysselsättning, låg arbetslöshet, hög utbildnings- och tekniknivå, stor satsning på forskning och utveckling, låg korruption, hög effektivitet i den offentliga sektorn samt fackföreningarnas välvillighet till förändring.
På minuskontot finns: en sammanpressad lönestruktur, hög inkomstskatt, svårt att anställa och avskeda, en arbetslöshetsförsäkring som inte stimulerar till jobb, ett lågt antal arbetade timmar per sysselsatt, kunskaps dränering och att arbetskraft från andra länder undviker Sverige på grund av lönestrukturen
Slutsatsen blir att det breda perspektivet på tillväxt saknas i den svenska debatten som ofta koncentreras den på skatternas snedvridande effekter och arbetsmarknadens funktionssätt. Något som enligt TCO-rapporten kan minska möjligheten till hög framtida tillväxt.
- Det handlar om att ta hand om arbetskraften så att folk orkar jobba, om kvaliteten på arbete och arbetsorganisation. Det är en viktig fråga för den uthålliga tillväxten, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO.
Sverige befinner sig närmare drivhus än permafrost, menar Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz som leder TCO:s tillväxtprojekt och vill poängtera att tillväxt är en naturligt facklig fråga och en förutsättning för välfärd och reallöneökningar. Ambitionen är att arbetet ska fortsätta ute i företagen.
- Arbetsplatser med bra klimat och arbetsmiljö där innovationer tillåts komma fram och där utvecklingen drivs av facken och företagen bidrar till tillväxten, säger Mari-Ann Krantz.
CHRISTINA SWAHN