Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken vill ha mer makt i koncernråden

Publicerad

Facken vill ha mer makt i koncernråden

De europeiska företagsrådens rätt till information måste stärkas. Det anser fackföreningsrörelsen som också vill ha större inflytande över rådens verksamhet.

De europeiska företagsråden, European work councils, ska ge anställda i multinationella storföretag större möjlighet till information och samråd. Men i dag, sex år efter att EU-direktivet om företagsråd kom, är det fortfarande långt ifrån alla företagsråd som fungerar som tänkt.
De fackliga organisationerna kräver att den översyn av direktivet som EU-kommissionen har utlovat ska genomföras snarast.
–Det man är mest irriterad över är att informations- och konsultationsprocessen inte fungerar, säger Tore Sellgren, SIF:s expert på koncernfackliga frågor.
I dag finns omkring 600 företagsråd. Alla större svenska företag har sådana.
–Hur det fungerar beror mycket på arbetsgivarens inställning. Om arbetsgivaren ser företagsrådet som ett tvång är det svårt att få det att fungera på ett vettigt sätt. Men det finns också exempel på arbetsgivare som ser det som en möjlighet till samordning och att stärka identifikationen inom företaget.
Företagsråden är i första hand informationsorgan för de anställda och har ingen egentlig makt. Men enligt Tore Sellgren förekommer det att råden förhandlar om exempelvis utbildningsåtgärder och jämställdhetsfrågor.
–Det har även förekommit att man förhandlat om villkoren vid försäljning av dotterbolag, men för närvarande är det inte aktuellt att de ska förhandla om exempelvis löner och andra anställningsvillkor.
För de fackliga organisationerna är det givetvis av vikt att inte bli lämnade på efterkälken när företagsråden allt mer går in på traditionella fackliga områden.
–För facket är det en svår roll. Vi kan inte ju säga åt medlemmarna att inte komma överens om saker som är bra för dem. Vad facket vill ha är en formell roll. Det man begär är att få närvara och delta i företagsrådens verksamhet.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 2000

Aktionsdag utlyst. När direktivet om företagsråden kom till 1994 utlovades en översyn inom fem år. Nu har sex år gått och inget hänt, vilket fått den europeiska fackföreningsrörelsen att utlysa en aktionsdag den 31 oktober för att påverka beslutsfattarna i Bryssel. SIF, Metall och CF skriver ett gemensamt brev för att få regeringen att påverka EU.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.