Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facken kräver SSAB på 25 miljoner

Publicerad

Facken kräver SSAB
på 25 miljoner

SIF och övriga fack på SSAB kräver 25 miljoner i skadestånd av sin arbetsgivare sedan det framkommit att företaget begått avtalsbrott i två fall.

Huvudkontoret i Borlänge har under åtta månader utrett möjligheterna att lägga ned Specialstålsenheten med 45 anställda i Luleå, utan att ha engagerat facken i diskussionerna, som avtalet föreskriver. Dessutom fattades det beslut i frågan utan att företaget tagit hänsyn till att man i kollektivavtalet från 1992 garanterade att enheten skulle förbli på orten.
- Ledningen har vidtagit förändringar i avtalet utan att säga upp det och försatt 45 anställda och deras anhöriga i en väldigt svår situation. Så här får man bara inte göra, säger Dan Eriksson, SIF-klubbens ordförande.
Specialstålsenheten med sina 45 anställda har gjort 60 miljoner i vinst de senaste fem åren. På huvudkontoret i Borlänge räknar man med att kunna ta över delar av verksamheten och samtidigt spara pengar på uppsägningar.
- Det är den här kostnadsjakten. Företaget har tjänat bra med pengar, och då blir man lite spendersam. Nu ska man dra ned på kostnaderna, säger Eriksson.
Facken har stor uppslutning bakom sina krav, både från näringsliv och politiker.
- Har det blivit så att man kan frångå kollektivavtal hur som helst? I så fall kan väl vi börja strejka vilt också. Vi ställer inte upp på det här och vi är beredda att gå till Arbetsdomstolen.
Dan Eriksson menar dessutom att företaget brustit i sina löften att utveckla verksamheten på Specialstål genom att strypa investeringar och försöka se till att den självdör.
- Om det här går bra ska pengarna gå till de 45 anställda och verksamheten, säger Dan Eriksson.
Den 19 februari möts de fackliga företrädarna och företagsledningen angående skadeståndet. Kravet på att verksamheten ska bli kvar i Luleå behandlas i april.

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.