Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facken kräver 2,8 procent
Facken inom industrin har kommit överens om ett modest lönekrav inför nästa års avtalsrörelse - 2,8 procent. Kravet på ett ettårigt avtal kan dock facken rucka på om priset är det rätta.
Under en presskonferens på måndagen förklarade de fem förbund som ingår i Facken inom industrin, hur de kommit fram till siffran 2,8 procent - i det ingår kraven på ytterligare en månad föräldralön och fortsatt arbetstidsförkortning. Förbunden har bland annat utgått från Riksbankens inflationsmål på två procent och tagit med den rådande lågkonjunkturen i beräkningen.
- Vi vill ha reallöneökningar men det är viktigt att de balanserar mot företagens möjlighet att konkurrera på internationella marknaden, sade Unionens ordförande, Cecilia Fahlberg.
- Sysselsättningen kan störas om vi har för höga, men faktiskt också om vi har för låga löneökningar, det gäller att hitta en balanspunkt, sade Ulf Bengtsson, ordförande för Sveriges Ingenjörer.
Balanspunkten ligger enligt förbunden på 2,8 procent och individgarantin för de löneavtal som har regler om minsta löneökning, ligger på 430 kronor. Förbunden vill också ha en extra månad med föräldralön, där arbetsgivaren betalar utfyllnaden mellan föräldrapenningen och upp till 90 procent av lönen.
- Vi har haft ett långsiktigt mål på sex månaders föräldralön och nu vill vi komma i mål med den frågan. Det är viktigt för jämställdheten, sade Cecilia Fahlberg.
När det gäller arbetstidsförkortningen är det långsiktiga målet 100 timmar per år och hur många timmar man kan bocka av efter nästa avtalsrörelse får förhandlingarna visa. Facken inom industrin kan tänka sig att göra avkall på kravet om ett ettårigt avtal om de kan nå framgång i andra viktiga frågor.
- Arbetstidsförkortningen är den viktigaste frågan jämte föräldralönen, sade Cecilia Fahlberg.
- För oss är det viktigt att förkorta arbetstiden, men det är inte viktigt att göra det veckovis, sade Per-Olof Sjöö, GS ordförande, och förklarade att man också vill att det ska kunna gå att använda arbetstidsförkortningen för ta delpension.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
