Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackbas misstänker hemlig plan bakom GM:s agerande

Sedan de Saabanställda i Trollhättan länge kastats mellan hopp och förtvivlan tycker nu Unionens klubbordförande Anette Hellgren att måttet är rågat.
- Det ligger ett löjets skimmer över GM:s förhandlingsteknik. Man agerar inte professionellt, säger hon.
Anita Täpp Publicerad 13 januari 2010, kl 10:00

Anette Hellgren är Unionens klubbordförande på Saab Automobile i Trollhättan.- Vi har alltid känt hopp och det känns bra att förhandlingarna ändå fortgår enligt vad vi förstått. Men det är fruktansvärt hur det här hanteras, att man kör med någon slags offentlig förhandling, samtidigt som man försöker krama det sista ur budgivarna.

Under processens gång har Anette Hellgren, liksom många andra, börjat ifrågasätta om GM verkligen menar allvar med att sälja Saab.

I fredags gav GM besked om att man inleder en avveckling av bolaget. Samtidigt har den amerikanska biljätten förklarat att man ännu håller dörren öppen för en försäljning.

Anette Hellgren misstänker nu att GM kan ha en hemlig plan, i vilket ingår att lägga ned Saab, för att dra ned på verksamheten i Europa.

Att man ändå uppger att man vill sälja Saab tror hon kan bero på att GM behöver ge sken av att ha försökt sälja men misslyckats. Det för att inte bli stämda av de amerikanska återförsäljarna av Saab, vilket man enligt ett rykte riskerar att bli om man likviderar företaget.

Enligt ett annat rykte beslöt GM att stoppa försäljningen av Saab redan i början av november då man bestämt sig för att behålla Opel. Det därför att man inte vill att Opel ska behöva konkurrera med ett Saab som ägs av någon annan.

Att det skulle ligga någon sanning i det ryktet kan Anette Hellgren inte bevisa. Men hon konstaterar att det bara gick några veckor efter GM:s beslut att behålla Opel innan affären med Koenigsegg sprack, enligt uppgift bland annat till följd av en alltför långdragen försäljningsprocess.
- Från början trodde vi att om man behöll Opel så skulle det vara enklare i våra diskussioner, men sedan förstod vi av attityden i företaget att det inte var bra för vår del.

- Men om det inte blir någon affär kommer vi säkert att kunna nysta upp ett och annat.

Enligt uppgifter i media ska fem intressenter ha lämnat bud på Saab. Bland dem den holländska sportbilstillverkaren Spyker och investmentbolaget Genii som har kopplingar till formel 1.

Men häromdagen meddelade GM-chefen att de bud man fått inte var tillräckligt bra. Han avslöjade då också att priset för Saab är 450 miljoner dollar, eller 3,15 miljarder svenska kronor. Till det kommer att man måste ha ytterligare en stor summa pengar för att utveckla ny teknik och nya modeller, satsa på marknadsföring och så vidare.
- GM tar udden av de bud som finns. Men eftersom vi har insyn i flera av buden så vet vi att det åtminstone finns två starka budgivare, säger Anette Hellgren.

-  Både Genii och Spyker är oerhört starka kandidater kapitalmässigt och vi är helt övertygade om att de har de pengar som behövs också för att uppfylla kraven på att vara en bra långsiktig köpare. Men nu har man ju i alla fall satt en prislapp på Saab och förhandlingar ska fortgå, vilket känns bra.

I måndags morse, när produktionen åter drog i gång på Saab i Trollhättan, fick Bolagsverket i Sundsvall ta emot GM:s likvidationshandlingar för bedömning.

Och i går eftermiddags kom besked om att Bolagsverket utsett två likvidatorer. Därmed blir Saabs vd Jan-Åke Jonsson och styrelse fråntagna ledningen över företaget. Vilket också betyder att facket inte längre kommer att få vetskap om vad som händer och ha något inflytande, påpekar Anette Hellgren.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.