Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fack vill inte betala miljonskadestånd

I dag, fredag, ska fackens företrädare svara på frågor från Arbetsdomstolen, bland annat hur de ser på att föra Lavalmålet tillbaka till EG-domstolen och om de kan tänka sig att gå med på något skadestånd. Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd svarar nej på båda frågorna.
Göran Jacobsson Publicerad

- Lavals företrädare har inte lyckats visa att företaget lidit någon ekonomisk skada, säger han.

Inte oväntat håller företagets företrädare Martin Agell inte med. Han säger att Laval förlorat ekonomiskt på konflikten. Det var visserligen Baltic bygg som hade kontrakt på det blockerade bygget i Vaxholm, men personalen hyrdes in från Laval, och Laval fick inte betalt för den uthyrda personalen.

- Dan Holke har haft fel hela tiden. Det finns skadeståndsregler både i medbestämmandelagen och i EG-rätten. Det viktiga är att facken får betala skadestånd. Om Arbetsdomstolen inte tar ett sådant beslut vill vi att målet tas till EG-domstolen, säger Martin Agell.

Konflikten handlar om det lettiska byggföretaget Laval, som Byggnads satte i blockad år 2004 för att förmå företaget att skriva på byggavtalet. Elektrikerförbundet utlöste en sympatiblockad. Arbetsdomstolen sa i ett förhandsyttrande att konflikten var laglig och sände målet vidare till EG-domstolen för avgörande. EU:s domstol kom fram till att det var det var fel att blockera det lettiska företaget.

Ärendet är nu tillbaka i den svenska Arbetsdomstolen. Sedan i våras pågår en skriftväxling mellan Lavals företrädare och fackens representanter. Det handlar nu bara om skadeståndsanspråk. Lavals företrädare har krävt skadestånd på sammanlagt 2,8 miljoner kronor och vill också att facken ska betala rättegångskostnaderna. Det har Byggnads och Elektrikerförbundet sagt nej till.

Målet förväntas få sitt avgörande någon gång under hösten. Det är Arbetsdomstolen som bestämmer om ärendet ska tillbaka till EU:s domstol.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.