Den djupa krisen, som främst drabbade industrin, för tre år sedan var oförutsedd. Efterfrågan störtdök på varor som var viktiga för svensk ekonomi. Flera företag kom överens med sina fackklubbar om att gå ned i arbetstid och göra motsvarande, eller något mindre, löneavdrag. Ändå förlorade många sina jobb.
Nu vill industrins parter att det skapas en lag om korttidsarbete, där fack, företag och stat tar ett gemensamt ansvar för att rädda jobb och kompetens om situationen skulle uppstå igen, inom industrin eller någon annan bransch.
- Det är inget som ska användas i tid och otid, då skulle svenska företag tappa konkurrenskraft. Men industrin är en angelägenhet för hela landet, då är det också rimligt att staten är med och stöttar, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Enligt det förslag som presenterats av fack och arbetsgivare i industrin ska ett avtal kunna tecknas mellan parterna långt innan det kommer en djup kris av det slag som drabbade landet 2008-2009. Det blir sedan statens sak att sätta avtalet i kraft.
Bland annat föreslås fasta nivåer på korttidsarbetet. De anställda går ned i arbetstid med 20, 40 eller 60 procent. Samtidigt minskas inkomsten med mellan 10 och 20 procent. Tanken är att staten är med och bidrar med en del av kostnaden. I stället för lön föreslås en blandning av lön och en ny ersättning - korttidsersättning. Korttidsersättningen tycker man ska vara befriad från arbetsgivaravgifter.
Den tid som frigörs då anställda går ned i arbetstid anser parterna ska användas till kompetensutveckling, och att staten bidrar med pengar för de kostnader som då uppstår.
Regeringen har lovat tillsätta en utredning kring korttidsarbete. Parterna förutsätter att de kommer att få göra sin röst hörd i utredningen.