Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få utnyttjar höj- och sänkbara skrivbord

Sitter du framför datorn hela arbetsdagen trots ett höj- och sänkbart skrivbord? Då är du långt ifrån ensam. En studie från Karolinska institutet visar att det svårt att få anställda att växla mellan stående och sittande, skriver tidningen Arbetsliv.
Ola Rennstam Publicerad

Långvarigt stillasittande kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Trots det har många tjänstemän i dag jobb som gör att de sitter framför datorn stora delar av arbetsdagen. Ett sätt att minska stillasittandet framför datorskärmen är höj- och sänkbara arbetsbord, som gör att det går att växla mellan sittande och stående.

Men det har visat sig vara en stor utmaning att få medarbetare att utnyttja den variationsmöjlighet som dessa skrivbord innebär. Enligt tidningen Arbetsliv visar en studie vid ett callcenter att den personal som kunde växla mellan att sitta och stå satt i genomsnitt 78 procent av arbetsdagen. De som inte hade möjlighet att byta till stående satt 84 procent av tiden, vilken kroppsposition dessa personer hade resterande 16 procent av arbetsdagen framgår dock inte av artikeln.

Att de anställda inte bytte arbetsställning mer kan bero på att de inte känner till fördelarna med det, tror forskaren Allan Toomingas vid Karolinska Institutet som gjort studien. Han poängterar vikten av att öka insikten om att minskat sittande är bra på flera sätt, inte bara för rörelseorganen. Vana, bekvämlighet och kulturen på arbetsplatsen kan också bidra till att vi förblir sittande.
- Om alla andra sitter, varför ska jag stå? Men om någon började, så skulle det smitta. Det bästa är om arbetsuppgifterna gör att du reser dig och går då och då, utan att behöva tänka på det. Att springa till kopiatorn blir ett naturligt brejk, säger Allan Toomingas till Arbetsliv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.