LO har låtit fråga drygt 7 000 arbetare och tjänstemän om deras syn på facket och fackets uppgifter. Samstämmigheten om vad facket bör syssla med är stor.
Arbetsmiljö, skydd mot inkomstförluster, anställningstrygghet, jämställdhet och löner. Det är de absolut viktigaste fackliga frågorna anser medlemmarna.
- Det här är fem i topp, oavsett om de är unga eller gamla, kvinnor eller män eller medlemmar i LO, TCO eller Saco, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Minst viktiga för facket ansågs frågor om bostadskostnader och matpriser vara.
Vad ger då medlemskapet i facket? På den frågan finns det tre svar som är överlägset vanligast bland Sifmedlemmarna: Trygghet vid strejk eller lockout, möjlighet att gå fackliga kurser och stöd vid en eventuell tvist med arbetsgivaren.
Men jämfört med när samma fråga ställdes för fyra år sedan har andelen som tror att facket kan påverka deras situation minskat. Allra kraftigast är minskningen av gruppen som anser att medlemskapet ger större möjligheter till löneökning vid lokala förhandlingar.
Det är också en mindre andel än tidigare som anser att medlemskap ger bättre anställningsvillkor, bättre försäkringsskydd, bättre inflytande över arbetssituationen, stöd vid en tvist med arbetsgivaren, stöd vid hot om arbetslöshet, ökad anställningstrygghet och chans att påverka politikerna.
Däremot har andelen som anser att fackligt medlemskap ger trygghet vid strejk eller lockout ökat. Andelen som anser att medlemskapet ger möjlighet att påverka arbetsmiljön är densamma som tidigare.
Många Sifmedlemmar (39 procent) anser att facket bör ha mer att säga till om på arbetsplatsen. Ytterligt få (8 procent) vill att facket ska ha mindre att säga till om.
När medlemmar fick svara på frågan varför somliga inte är med i facket var det två svar som var vanligast: medlemsavgiftens storlek och tveksamhet till nyttan.
LO-rapporten visar också att den fackliga organisationsgraden bland unga arbetare sjunker kraftigt. För åldrarna under 25 år är den nere på under 60 procent, vilket kan jämföras med över 80 procent för samtliga arbetare. Förklaringen är att många av de unga inte har fasta anställningar, utan hoppar mellan korttidsjobb, arbetslöshet och utbildning. Risken finns att dessa aldrig tar steget in i facket, menar Wanja Lundby-Wedin:
- Nu måste vi titta på ett särskilt medlemskap som är anpassat för unga människor som hoppar mellan anställningar.

NIKLAS HALLSTEDT