Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få klubbar jobbar med kompetensutveckling

Trots att parterna i de flesta av Sifs centrala avtal kommit överens om vikten av kompetensutveckling så har mycket litet hänt. En enkät bland klubbarna visar att lokala avtal endast slutits på fem procent av företagen.
Publicerad
Enligt medbestämmandelagen, mbl, har facket sedan länge haft rätt att begära en förhandling om kompetensutveckling. Men de särskilda skrivningar som nu finns i 44 av Sifs 50 centrala avtal har stärkt medlemmarnas möjligheter, enligt Britt-Marie Karlsson-Sander, ombudsman på Sifs förhandlingsenhet.
- Nu, då parterna centralt kommit överens om att vissa normer och värderingar ska gälla på det här området, måste arbetsgivarna föra en dialog med de förtroendevalda.
I avtalsrörelsen 1998 fördes särskilda skrivningar om kompetensutveckling in i de centrala avtalen. Men trots att de flesta avtal nu är fyra år gamla har litet hänt.
Enligt en enkät bland 465 av Sifs klubbar finns stor efterfrågan på kompetensutveckling bland medlemmarna. Men okunnigheten om utfästelserna i de centrala avtalen är stor.
Endast en fjärdedel av de klubbar som omfattas av avtalen anser sig ha god kännedom om vad de innehåller. Mer än hälften uppger att arbetsgivaren är helt okunnig. Sex procent anser att medlemmarna känner till avtalens innebörd.
Enkätsvaren visar att en fjärdedel av klubbarna driver kompetensutvecklingsfrågor på arbetsplatsen. Drygt 20 procent uppger att utvecklingssamtal inte sker varje år, ungefär lika många anser att individuella utvecklingsplaner är vanliga.
Av dem som etablerat ett lokalt samarbete mellan parterna anser nästan 20 procent att det centrala avtalet varit ett bra stöd.
De hinder för arbetet med kompetensutveckling som de förtroendevalda uppger är att det saknas ekonomiska resurser, att arbetsgivaren inte har en sammanhållen strategi för frågorna och att cheferna inte prioriterar kompetensutveckling tillräckligt.
Ett annat hinder är att det saknas en modell för hur arbetet ska gå till.
- När det gäller lönefrågan är facket en självklar part. Nu måste man hitta nya strukturer för att också jobba med kompetensutveckling i partsgemenskap och det ställer stora krav på de fackliga företrädarna, säger Katarina Björk, verksamhetsutvecklare på Sif som jobbar med kompetensfrågor.
För att kunna förbättra situationen vill klubbarna exempelvis ha mer utbildning i hur arbetet ska bedrivas och att medlemmarna ska få mer information om avtalen och kompetensutveckling. På önskelistan står också tvingande skrivningar i avtalen.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.