Visserligen är det jul, avtalsrörelse och - med lite tur - passerande meteorer med stjärnfall, då önskningar lär gå i uppfyllelse. Men helt säker kan man ju inte vara.
Så det blir kanske extra jobb vid sidan av det ordinarie? Låt Lön&jobb bidra med några råd.
Har du en anställning måste du tänka särskilt på den innan du drar igång något vid sidan. Annars kan du riskera jobbet. Du bör också syna rättigheter och avtal på det nya stället.
"En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren." Så står det i HTF:s kollektivavtal. Du får inte heller åta dig uppdrag eller bedriva verksamhet som "kan inverka menligt på arbetet i tjänsten".
Du får alltså inte ta så mycket jobb vid sidan att du blir för trött för att sköta ditt ordinarie arbete ordentligt. Inte köra taxi extra hela natten och sedan gå direkt till vanliga jobbet. Tänker du ta uppdrag av mer omfattande slag ska du därför först samråda med din arbetsgivare.
- Vårt råd till medlemmarna är att prata med arbetsgivaren tidigt om man funderar på att ta extrajobb. I första hand bör man prata med sin närmaste arbetsledning, säger Lars Gustafsson, rådgivare vid HTF Direkt och erfaren ombudsman.
- I värsta fall riskerar man annars att hamna i en uppsägningssituation, där arbetsgivaren kan hävda att man varit illojal.
En viktig fråga - om du har ett jobb och tar ett till - är vilken som blir din huvudarbetsgivare. Även om du har en 40 procents tjänst och tar extrajobb med 50 procents arbetstid kan det vara arbetsgivaren för de 40 procenten som är huvudarbetsgivare. Definitionen är inte alldeles klar. I praktiken räknas ofta den första arbetsgivaren som huvudarbetsgivare. Tar du sedan ett jobb till, räknas det som bisyssla. Fråga HTF-avdelningens ombudsman om du är osäker.
Svaret har betydelse för fler viktiga frågor att söka svaren på. Vilka rättigheter och skyldigheter gäller på nya stället? Och var står det att läsa?
Har din huvudarbetsgivare kollektivavtal med HTF för arbetet du gör där, så gäller inte det avtalet för din bisyssla hos den andra arbetsgivaren. Och kollektivavtalet på den arbetsplatsen gäller normalt inte för dig som har arbetet där som bisyssla.
På extrajobbet har du då bara de rättigheter och skyldigheter lagen ger dig. Semesterersättning och sjuklön har du rätt till enligt lag. De kan du kräva av arbetsgivaren på extrajobbet utan att ha avtal där.
Avtalets regler - till exempel om tjänstepension och ersättning för arbete på övertid och obekväm arbetstid - kan du inte åberopa där. Såvida du inte skriver ett eget anställningsavtal med arbetsgivaren på extrajobbet om det.

"Pengar är bara halva belöningen..."

Det är tredje året Dirk Jan extraknäcker i röda överdragskläder, kuddkalaskula och vitt skägg. Branschen är het kortare tid än glögg är varm och svalnar snabbt efter jul.
Liksom andra barn i Holland fick Dirk Jan julpaket av Sinterklaas den 5 december, kvällen före Sankt Nikolaus dag. Som 37-åring i Gröndal i Stockholm vill han inte se sin hustrus lärarlön ensam betala hans och sexårige sonens julklappar. Internetprogrammering åt holländska företag ger inte flygingenjören full försörjning. Alltså jobbar han extra i Anatka Barczewskas företag Jultomtarna. Lönen är 220 kronor plus milersättning per besökt familj för tomtens 7-10 besök i familjer på julafton.
- Det kan bli stressigt mellan kunderna, intygar Dirk. Jag har fått panik när det varit bråttom och jag kört vilse i skogen mellan glesa villaområden utan gatubelysning.
- Men man får lön för mödan. Pengar är bara halva belöningen. Andra halvan är glädjen att få se barn lyckliga när tomten kommer.
I år blir det inga tomtejobb i familjer för Dirk. På julafton är han hos mamma i Holland. Men företagsbesök som tomte före jul är han öppen för.
- Det är svårare att tillfredsställa vuxnas förväntningar på att bli underhållna men inte samma tryck på presenter som från familjernas barn. Anställda som får "fel" present begriper att det inte är tomtens fel.
Anatka Barczewska är bildkonstnär, utbildad på Kungliga konsthögskolan. Jultomtarna ska ge henne inkomst från intensivt arbete en period varje år, så att hon får råd och tid att fortsätta med konsten. Verksamheten har vuxit från åtta till ett tjugotal tomtar de första tre åren.
- Svårigheten är inte att få fler uppdrag, det har gått ganska lätt. Svårast är att hitta fler som vill vara tomte så att det räcker till alla uppdrag jag får, säger hon.