Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Extra pengar till IT-folket i avtalet på Volvo PV

Publicerad

Extra pengar till IT-folk i avtalet på Volvo PV

– Vi har haft jädrans bra diskussioner med vår motpart, säger Gert Gunnarsson, ordförande i SIF-klubben på Volvo Personvagnar.
Han har utverkat extra pengar för att lösa problemet med alla konsulter.

SIF-tidningen beklagar den felaktiga uppgift vi förmedlade från annat håll inom Volvokoncernen i nr 13, att sifarna på PV i Göteborg sagt ja till ett bud som bara skulle ge tio procent av tjänstemännen mer än det generella påslaget 275 kronor.
PV-klubben har träffat en delöverenskommelse, som innebär att det utöver den lokala potten på 2,1 procent läggs ut 0,5 procent på tjänster inom teknik och IT-utveckling. Denna extra pott är riktad till tio procent av medlemmarna med icke konkurrenskraftiga löner.
– Vi har runt 1 000 konsulter i bolaget. Många har ingen unik kompetens men kostar ändå 200 000 till 300 000 kronor mer om året. Nu har vi kommit överens om att minska deras antal och ersättningsrekrytera. Då måste vi höja lönerna och göra Volvojobben mer attraktiva, säger Gert Gunnarsson.
I ett andra steg ska klubben och Volvo göra en löneöversyn för att ta reda på om samtliga tjänstemän är rätt kodade i sina befattningar och har rätt lönenivå i förhållande till krav, prestationer och arbetsuppgifter.
Löneöversynen ska vara klar i månadsskiftet oktober/november. Därefter inleds slutförhandling om 1998 års löner. Gert Gunnarsson garanterar inte att det ger några pengar men hoppas slippa begära central förhandling om löneöversynen.
Klart i avtalet är också att PV:s 2 400 medlemmar får kortare arbetstid med 15 minuter per vecka. Kvarten stoppas in i den anställdes personliga tidbank. Klubben har vidare fått 775 000 kronor för datautbildning på fritiden för vissa medlemmar. Avsättningarna till Volvos pensionsfond ökar från 185 till 210 kr/mån och anställd.

BJÖRN ÖIJER© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.