Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

EU tvingar Sverige ändra arbetskadeförsäkringen

Publicerad

"EU tvingar Sverige ändra arbetskadeförsäkringen"

Den svenska arbetsskadeförsäkringen måste sannolikt skrivas om. Men några större förändringar är inte troliga även om Sverige skulle komma att stämmas inför EG-domstolen.

TCO:s anmälan av svenska arbetsskadeförsäkringslagen till EU-kommissionen har resulterat i att kommissionen ska behandla frågan. Sannolikt nöjer sig kommissionen med att ta kontakt med regering och socialdepartement för påpekanden om brister i lagen.
- Det framgår inte i svenska socialförsäkringslagar att könsdiskriminering är förbjuden. Det framgår inte heller att man har rätt till en domstolsprövning av myndighetsbeslut, säger Karin Lundström, jurist vid Lunds universitet och som doktorerat på jämställdhet i EG-rätten.
Vad som kommissionen kan kräva är alltså att EU:s regler om lika behandling skrivs in i de svenska lagarna, vilket Sverige åtog sig i och med EU-inträdet 1995.
Skulle däremot kommissonen anse att den svenska arbetsskadeförsäkringen tveklöst diskriminerar kvinnor kan den stämma Sverige inför EG-domstolen. Man skulle då åberopa så kalla indirekt diskriminering. Det vill säga att en grupp människor diskrimineras även om lagar och avtal till synes är könsneutrala.
Följderna skulle sannolikt även då bli begränsade.
- Domstolen har aldrig utryckligen definierat hur många som måste vara missgynnade för att det ska vara indirekt diskriminering. Men i samtliga mål där diskriminering konstaterats har statistiken visat att minst 80 procent av kvinnorna i ett land eller på en arbetsplats har missgynnats i en till synes könsneutral lag eller i ett avtal, berättar Karin Lundström.
EG-domstolen, som genom sina tolkningar och domslut i praktiken mer kommit att bli även en lagstiftande instans, har olika hållningar beroende på om den som stämts är en enskild arbetsgivare eller en stat.
- Om det gäller en stat står dörren på vid gavel av politiska skäl, säger Karin Lundström utifrån genomgångar av ett otal domstolsmål.

MARIE NÄRLID © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.