Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"EU slår med ena handen och smeker med den andra"

Garanterat jobb eller studier till alla arbetslösa under 25 - det vill EU-parlamentet ha snarast möjligt. Schizofrent beteende menar parlamentarikern Mikael Gustafsson, V, som anser att parlamentet inte tycks begripa att det är den egna åtstramningspolitiken som är orsak till den gigantiska arbetslösheten bland unga i Europa.
Johanna Rovira Publicerad

EU-kommissionen föreslog redan före jul att ungdomsarbetslösheten i Europa ska tacklas genom en ungdomsgaranti för unga som varit utan jobb i mer än fyra månader. EU-parlamentet stöder nu förslaget. I veckan röstade 549 ledamöter för att anta en resolution som uppmanar arbetsmarknadsministrarna i medlemsländerna att, då de möts i februari, enas om att införa system för ungdomsgaranti.  96 ledamöter röstade nej och 28 lade ner sin röst. En av dem som lät bli att rösta är parlamentarikern Mikael Gustafsson, V:

- Det är väl bra att diskutera hur man kan skapa sysselsättning för unga, det är omöjligt att säga nej till, men jag kunde absolut inte rösta ja heller. Det är ju EU:s ekonomiska politik som är orsaken att vi har så hög arbetslöshet bland unga.

Vid samma session i Strasbourg antogs ett betänkande som enligt Gustafsson hyllar de åtstramningspaket och nedskärningar som lett till färre jobb, framförallt för ungdomar.  I Grekland är till exempel 57,6 procent av ungdomarna arbetslösa och i Spanien 56,5 procent. EU-snittet ligger på 23,7 procent.  Kostnaden för understöd och uteblivna skatteinkomster för de unga beräknas uppgå till 1 300 miljarder kronor om året.

Den föreslagna ungdomsgarantin, som förväntas finansieras med hjälp av EU-pengar, ska se till att ungdomar under 25 eller nyutexaminerade under 30, ska få möjlighet till jobb, vidareutbildning eller lärlings/praktikplats inom fyra månader.

- Den ena handen slår samtidigt som den andra smeker försiktigt på kinden. Jag vägrar vara med i det spelet. Samtidigt är jag orolig för att ungdomsgaranti kan komma att leda till lönedumpning, mindre facklig påverkan och skitjobb för unga, säger Mikael Gustafsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.