Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ericsson är inte i kris

Publicerad

Ericsson är inte i kris

När Ericssons vd Sven-Christer Nilsson meddelade en grupp analytiker att vinsten för 1998 inte skulle bli så stor som marknaden förväntade sig blev oron stor på börser och bland anställda.

Chockbesked kablades ut över Sverige – 10 000 ska bort. De anställda blev fullständigt tagna på sängen.
Varför blev det så här? Det ska sägas direkt att Ericsson inte är ett företag i kris. Istället för förväntade 19 miljarder i vinst beräknas det nu bli ungefär två miljarder mindre, det vill säga cirka 17 miljarder. Icke desto mindre är företaget skyldigt att komma med en vinstvarning, vilket innebär att man förbereder marknaden och aktieägarna på att resultatet inte blir det man trott.
Den främsta orsaken till att Ericsson gått ut och talat om nedskärningar är kanske inte främst den uteblivna rekordvinsten, utan snarare den omorganisation som sker vid årsskiftet.
- Ja, det är det nog. Ericsson har större uthållighet än att de skulle avskeda personal för att vinsten inte blir den man trott, säger SIF-ombudsmannen Per-Olof Lundin.
Den nya organisationen består i att tre så kallade affärssegment skapas; nätoperatörer, konsumentprodukter och företagslösningar. Nätoperatörer är det i särklass största området med både fasta och mobila nätverk. Det skapas onekligen ett överskott av resurser när man slår samman två så stora områden. Det är dessa man nu inte riktigt vet vad man ska göra med. Men det är inte troligt att uppsägningarna kommer att bli så omfattande som spekulationerna antyder.
Fyra nya koncernkontor skapas med olika marknadsområden. Det som omfattar Europa, Afrika och Mellanöstern kommer att ligga i London.
- Det finns ingen verklig oro på Ericsson, inte som jag upplever det. Facken är hela tiden väl informerade och man litar på sin vd, Sven-Christer Nilsson. Man tycker nog att företaget har snärtat till som tusan. Men det vore att lura sig om man inte tror att Sverige kommer att drabbas, säger Per-Olof Lundin.
Lundin påpekar att industrin har en utveckling som gör att det krävs färre människor men mycket är vardagsrationaliseringar, såsom avtalspensioneringar, studier och uteblivna nyanställningar.
- Om man ser tillbaka några år så har det bara gått upp. Man har inte minskat på forskning och investeringar. Det finns bolag som inte går bra, men de syns inte i koncernresultatet.
Onekligen har aktieägarna även inom Ericsson ett stort inflytande. Allt fler företag får offra långsiktighet för att ge snabba vinster till aktieägarna. I Ericssons fall har man många amerikanska delägare, och de kräver utdelning på placerade pengar. Om inte Ericsson kan erbjuda det tas pengarna ur företaget och placeras någon annanstans.
- Om det ska sägas upp folk kommer det att ta lång tid. Det är inte säkert att det ens sker nästa år. Säger Lundin.
Den 28 januari presenteras årsbokslutet för 1998, och i samband med denna ska Ericsson informera om hur framtiden ser ut för de drygt 100 000 anställda världen över.

LINDA SVENSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.