Alla mellan 35 och 55 år med en inkomst på högst 15 000 kronor i månaden får 2 500 kronor av staten till kompetensutveckling. Förutsättningen är att de själva sparar minst samma summa.

Det är ett av de förslag som regeringens utredare Lil Ljunggren Lönnberg presenterade på måndagen. Hon har tagit fram en modell för ett individuellt kompetenssparande, IKS, som ska ge alla möjligheter till praktik, jobbyten och olika slag av utbildning.
Förslaget går ut på att alla yrkesverksamma får spara upp till ett halvt basbelopp, 18 300 kronor, årligen på ett konto. Även arbetsgivaren kan medverka genom att sätta in ytterligare lika mycket.
Sparandet är avdragsgillt, men när pengarna så småningom tas ut för att användas till kompetensutveckling beskattas de som inkomst. En del av kompetenspengarna slipper man dock skatta för. Ett års heltidsstudier ska ge maximal skattesubvention, 25 procent av ett basbelopp, motsvarande 9 150 kronor.
Om ett och ett halvt år, januari 2002 tänker sig Lil Ljunggren Lönnberg att systemet ska träda i kraft. Ramarna för vad pengarna ska få användas till kommer att vara vida. De ska också gå att kombinera med andra insatser, exempelvis studiemedel.
- Det ska individen själv bestämma. Vi tänker inte begränsa möjligheterna, däremot ska vi ta fram kriterier för vad som kan räknas som utbildning.
När spararen fyller 65 går de pengar på kompetenskontot som inte har använts över till pensionssparande. Hur förvaltningen av pengarna ska ske är dock inte klart. I utredningen sägs att det ska bli en modell som "minimerar risken för spekulationsförluster, samtidigt som avkastningen är konkurrenskraftig". Sannolikt lär individens möjligheter att själv placera sina pengar bli små.
SIF har tidigare kritiserat idén med kompetenskonton. Bland annat fruktar man att arbetsgivaren kommer att vältra över ansvaret på den enskilde. Dessutom påpekar SIF risken för att det blir de med hyfsade inkomster, som kommer att använda sig av kontot, och inte de som kanske skulle behöva kompetensutveckling bäst: lågutbildade och lågavlönade.
- Ett sådant här system måste vara attraktivt för alla grupper, men hur mycket man kan avsätta beror naturligtvis på vilket löneutrymme man har, säger Lil Ljunggren Lönnberg som är medveten om problemet.
Det är också anledningen till att hon föreslår att huvuddelen, 2 miljarder kronor, av de två första årens pengar ska gå till lågavlönade. Resten, 500 miljoner, ska användas till en ettårig sänkning av arbetsgivaravgifter för att uppmuntra till att kollektivavtal sluts på området.

NIKLAS HALLSTEDT© siftidningen 2000