Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En minut närmare jämställda löner

Jämställdheten går framåt. Med myrsteg. I år behöver Sveriges kvinnor bara arbeta gratis i en timme och åtta minuter. 15.51-manifestationen har därför döpts om till 15.52.
Johanna Rovira Publicerad

Förra året samlades en grupp kvinnor från fackförbund och politiska kvinnoorganisationer på Sergels torg för att bilda siffrorna 15.51. Det var nämligen den tid då kvinnor med gott samvete kunde gå hem från sina arbeten eftersom de faktiskt jobbar gratis fram till fem, enligt Sveriges Kvinnolobby. Tidpunkten var uträknad ifrån det faktum att löneskillnaden mellan kvinnor och män var 14,3 procent.

I år har Kvinnolobbyn fått korrigera sina siffror till facebookgruppen Lön hela dagen, som flera fackförbund (bland annat Unionen) och kvinnoorganisationer ställt sig bakom. Dagens kvinnor måste stanna en hel minut längre på jobbet innan gratistiden sätter in. 15.52 är den nya tiden som gäller och den tid ett gäng kvinnor och män bildade på Sergels torg vid lunchtid i dag.  

- I den här takten kommer kvinnor att ha samma lön som män om 68 år, sade en av deltagarna.

Siffrorna 15:52 visade sig lite svårare att få styr på än fjolårets 15:51. Deltagarna fick flytta och flytta om flera gånger innan dirigenten uppe på Kulturhusets takterass var helt nöjd med bilden. Alla deltagare hade med sig eller fick olikfärgade lappar att hålla upp, för effektens skull. Unionens deltagare hade inte oväntat valt gröna lappar.

Även IF Metall fanns på plats för att visa sitt stöd till initiativet.

- Ja, nån jävla ordning ska det vara, förklarade Ingemar Almteg, ombudsman på IF Metall sin närvaro.

Men till dess det blir ordning, om 68 år om det fortsätter i nuvarande takt, så kan alltså alla kvinnor på åtta till fem-jobb med gott samvete lägga ihop redan 15.52. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.