Fast ränta innebär att du binder dig till att betala en viss ränta under till exempel fem år. På så sätt försäkrar du dig mot dramatiska räntehöjningar. Men denna försäkring kostar. Fast ränta är oftast någon procentenhet högre än rörlig.
Frågan för oss var alltså - fast eller rörlig ränta? Vi tog rörlig. Tanken var att vinsten vi gjorde så länge den rörliga räntan var lägre än den fasta, skulle vara vår buffert när läget blev det omvända. Bufferten skulle investeras i aktiefonder. Dessutom skulle vi amortera 2 000 kronor i månaden på vårt miljonlån. Vi konstruerade så att säga vår egen försäkring.
Den gyllene regeln brukar skivas: Du kan välja rörlig ränta om du har god ekonomi med marginaler som klarar kraftiga räntehöjningar. Ju mindre marginaler du har, desto mer av lånet bör vara bundet. Vi skulle bättra på de nödvändiga marginalerna tack vare den rörliga räntan.
Under de följande sex åren var den rörliga räntan lägre än den fasta. För varje månad som gick betalade vi allt mindre för vårt boende. Samtidigt steg lägenheten i värde. När vi så småningom, efter sex år, sålde lägenheten hade den ökat med en miljon i värde. Och bufferten som vi sparat ihop ifall räntan skulle chockhöjas bara växte.
Inte så mycket visserligen i och med att börsen gick kräftgång de här åren. Faktum var att min fondportfölj hade halverats i värde för två år sedan. Men svackan blev till börsuppgång igen och de "billiga" fondandelar jag köpt under svackan betalar sig nu när de stiger i värde.
Nu har vi en ny, större lägenhet och drygt två miljoner i rörligt lån. Och tendensen är densamma. Den rörliga räntan understiger den fasta. Just nu "tjänar" vi drygt tio tusen om året på vår låga ränta jämfört med om vi tecknat exempelvis SEB:s rekordhöga rörliga ränta.
För skillnaden är nämligen stor mellan lägsta och högsta bostadsräntan. För lån som är bundna på tre månader eller rörliga är lägsta räntan 2,88 (SBAB) och 2,94 (Länsförsäkringar). Storbankerna är betydligt generösare mot sig själva. Den högsta rörliga räntan tar SEB ut på hela 4,15 procent.
Om du har ett rörligt bolån på en miljon kronor kan du spara över 12 000 kronor per år genom ett enkelt bankbyte.
Dags att summera. Vi har haft rörlig ränta i drygt sex år. Anta att vi tjänat 10 000 per år gentemot den högsta rörliga räntan (SEB:s) eller för den skull en fast ränta. Det ger 60 000 på åtta år. Samtidigt har vi investerat "vinsten" plus lite till i amorteringar och fonder. 2 000 i amortering per månad, 800 i fonder per månad. Detta ger inom parentes en mycket bra riskspridning.
Båda investeringarna har stigit i värde. Räknar vi dessutom med lägenhetens värdeökning, vilket vi givetvis ska, så har investeringarna ökat betydligt. Sannolikt är skillnaden mellan fast och rörlig ränta för vår del drygt 100 000 kronor på sex år.
Eller om man så vill, har vi en buffert för att klara av dramatiska räntehöjningar på drygt 100 000 kronor.
Den totala skillnaden mellan att göra si eller så uppgår de facto till betydligt mer än så. Du tjänar till exempel 2 550 kronor i månaden på att välja bort bilen. En bil för nypris 200 000 kostar enligt Motormännens Riksförbunds bilkostnadskalkyl för 2004 drygt 30 000 per år. Inkomsterna kan vi sällan påverka men däremot utgifterna. Det är där si eller så gör hela skillnaden.
Peter Streijffert
Frågan för oss var alltså - fast eller rörlig ränta? Vi tog rörlig. Tanken var att vinsten vi gjorde så länge den rörliga räntan var lägre än den fasta, skulle vara vår buffert när läget blev det omvända. Bufferten skulle investeras i aktiefonder. Dessutom skulle vi amortera 2 000 kronor i månaden på vårt miljonlån. Vi konstruerade så att säga vår egen försäkring.
Den gyllene regeln brukar skivas: Du kan välja rörlig ränta om du har god ekonomi med marginaler som klarar kraftiga räntehöjningar. Ju mindre marginaler du har, desto mer av lånet bör vara bundet. Vi skulle bättra på de nödvändiga marginalerna tack vare den rörliga räntan.
Under de följande sex åren var den rörliga räntan lägre än den fasta. För varje månad som gick betalade vi allt mindre för vårt boende. Samtidigt steg lägenheten i värde. När vi så småningom, efter sex år, sålde lägenheten hade den ökat med en miljon i värde. Och bufferten som vi sparat ihop ifall räntan skulle chockhöjas bara växte.
Inte så mycket visserligen i och med att börsen gick kräftgång de här åren. Faktum var att min fondportfölj hade halverats i värde för två år sedan. Men svackan blev till börsuppgång igen och de "billiga" fondandelar jag köpt under svackan betalar sig nu när de stiger i värde.
Nu har vi en ny, större lägenhet och drygt två miljoner i rörligt lån. Och tendensen är densamma. Den rörliga räntan understiger den fasta. Just nu "tjänar" vi drygt tio tusen om året på vår låga ränta jämfört med om vi tecknat exempelvis SEB:s rekordhöga rörliga ränta.
För skillnaden är nämligen stor mellan lägsta och högsta bostadsräntan. För lån som är bundna på tre månader eller rörliga är lägsta räntan 2,88 (SBAB) och 2,94 (Länsförsäkringar). Storbankerna är betydligt generösare mot sig själva. Den högsta rörliga räntan tar SEB ut på hela 4,15 procent.
Om du har ett rörligt bolån på en miljon kronor kan du spara över 12 000 kronor per år genom ett enkelt bankbyte.
Dags att summera. Vi har haft rörlig ränta i drygt sex år. Anta att vi tjänat 10 000 per år gentemot den högsta rörliga räntan (SEB:s) eller för den skull en fast ränta. Det ger 60 000 på åtta år. Samtidigt har vi investerat "vinsten" plus lite till i amorteringar och fonder. 2 000 i amortering per månad, 800 i fonder per månad. Detta ger inom parentes en mycket bra riskspridning.
Båda investeringarna har stigit i värde. Räknar vi dessutom med lägenhetens värdeökning, vilket vi givetvis ska, så har investeringarna ökat betydligt. Sannolikt är skillnaden mellan fast och rörlig ränta för vår del drygt 100 000 kronor på sex år.
Eller om man så vill, har vi en buffert för att klara av dramatiska räntehöjningar på drygt 100 000 kronor.
Den totala skillnaden mellan att göra si eller så uppgår de facto till betydligt mer än så. Du tjänar till exempel 2 550 kronor i månaden på att välja bort bilen. En bil för nypris 200 000 kostar enligt Motormännens Riksförbunds bilkostnadskalkyl för 2004 drygt 30 000 per år. Inkomsterna kan vi sällan påverka men däremot utgifterna. Det är där si eller så gör hela skillnaden.
Peter Streijffert
