Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En facklig vision för Europa

När Sif frågar medlemmarna vilka de viktigaste fackliga uppgifterna är hamnar internationella frågor i botten. Betyder det att medlemmarna inte förstår nyttan med fackligt samarbete över gränserna?
Publicerad
Det senaste halvåret har det politiska och ekonomiska europaarbetet råkat ut för tre rejäla kramper. EMU-omröstningen i Sverige blottade en klyfta mellan löntagare och maktelit. Frankrike och Tyskland gav blanka den i stabilitetspakten, när villkoren inte passade deras egna ekonomier. Lagom till Lucia pulvriserades framtidskonventets förslag till ny EU-författning. Den "femte friheten", rätten till fackliga sympatiåtgärder över gränserna, kom inte ens upp på bordet.
Politiska kramper är en sak. De nordiska fackföreningarna har länge agerat bromskloss i europaarbetet. De slår sig för bröstet och försvarar den "nordiska modellen" mot all påverkan. Andra länders fack använder samorganisationen EFS och yrkesinternationaler som EMF (metallområdet) för att i dialogen med kommissionen etablera sociala miniminivåer men också bereda väg för löneförhandlingar på europanivå. Ofta står ett mer federalistiskt synsätt mot ett nordiskt nationellt.
Facken i Sverige, Norge, Danmark och Finland är inte ensamma om att teckna kollektivavtal. De nordiska länderna är inte heller världsbäst på trygghetssystemen. Inom Nordiska Metall, där Sif ingår, har man därför börjat ifrågasätta den fackliga strategin hittills. Det duger inte att bara vara nejsägare. Facket måste skaffa sig en vision, bli offensivt. Vad vill man med europaengagemanget? Hur och till vad ska de olika kanalerna användas?
De fackliga internationella nätverken finns efter åratal av resor kors och tvärs till konferenser och projekt. Nu gäller det att aktivera dem och fylla tomrummet efter de politiska fiaskona. Annars riskerar Sif och systerfacken i grannländerna att hamna vid sidan om.
Det räcker inte med slagord som solidaritet. Medlemmarna måste se nyttan i det egna företaget. Kanske är bolaget ett eftertraktat byte för utländska investerare. Det kan få stora konsekvenser för jobb och anställningsvillkor. Turerna kring amerikanska Sanmina (sidan 53) är ett exempel. Tyska Continentals nedläggning av däckfabriken i Gislaved ett annat.
EU-bidrag och jobbgarantier i konkurrentländer kan avgöra var företag etablerar sig. Ford placerade tillverkningen av Volvos nya sexcylindriga motor i en fabrik i Wales som väntades få 200 miljoner i mål 1-bidrag och där de anställda hade kontrakt till 2007. Motorfabriken i Skövde missade ordern. När tyska Getrag köpte in sig i Volvos växellådsfabrik i Köping för att där satsa på system för fyrhjulsdrift fick den svenska personalen ett motsvarande sysselsättningsavtal till 2007.
En utmaning för europafacket blir snart den förmodade arbetskraftsinvandringen från EU:s tio nya medlemsstater. Det som först kan verka hotfullt och lönedumpande kan på sikt bli nödvändigt för att upprätthålla välfärden.
I januari röstar EU-parlamentet om ett nytt direktiv om offentlig upphandling. Det blir inte bara priset som avgör. Företag som vill vara med måste även i framtiden ta sociala och miljömässiga hänsyn. Facket och miljörörelsen fick kommissionen att ge med sig.
BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.