Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

En demokratisk satsning

För några år sedan gjorde HTF en undersökning om hur medlemmarna såg på demokratin i förbundet. En stor andel ansåg att förbundet var toppstyrt, men det som överraskade än mer var att många som gav detta svar inte såg toppstyrningen som ett problem.<br />
Publicerad
Den delen av undersökningen var naturligtvis hårdsmält. Men under de år som gått har HTF allt mer arbetat med demokratifrågan för att öka inflytandet för medlemmarna. Ett försök är de nya arbetsformerna på den förra kongressen. Då diskuterade ombuden motioner och andra förslag i mindre grupper. Redovisningen skedde på dator i ett internt nätverk. Fördelen var att alla ombud lättare kunde föra fram sina åsikter i de små grupperna, nackdelarna var att frågorna inte behandlades i plenum och alla ledamöter fick del av alla argument.
Fördjupningen av demokratin har fortsatt. När förbundsstyrelsen bestämde sig för att till höstens kongress ta fram ett fackligt strategiskt program sjösatte den också ett ambitiöst projekt (Sats, Strategiskt arbete tillsammans). Genom enkäter till medlemmar och genom samtal med medlemmar, förtroendevalda och även några anställda har förbundet samlat på sig ett omfattande material om hur medlemmar och förtroendevalda bedömer olika fackliga frågor.
Ur materialet kan ett målinriktade fackligt program växa fram, ett program som blir djupare demokratiskt förankrat än tidigare.
En slutsats man kan dra av projektet är att medlemmarna vill delta i demokratin. "Den kraft, dynamik och engagemang som vi har mött under arbetet är mycket stor och understryker att HTF är ett starkt förbund att räkna med", skriver Cecilia Fahlberg, förbundssekreterare, och Ingela Marklund, projektledare, i de förtroendevaldas tidning Hetluft.
Men den fördjupade demokratin betyder också att medlemmarna kommer att påverka, och förända HTF:s arbetar i olika frågor. Den nulägesanalys, som enkät och samtal lett till och som diskuterats i HTF:s 13 avdelningsstyrelser under februari och mars, visar inte att förbundet arbetat med fel frågor. Däremot gör medlemmar och förtroendevalda en annan prioritering av de fackliga frågorna än vad HTF:s förbundsstyrelse och ledning gjort.
Nulägesanalysen visar att den viktigaste frågan för facket är löner och trygghet. Den absolut viktigaste frågan som diskuteras på arbetsplatsen är löner, det är också "den enda gången" som medlemmar kommer till möten, är slutsatser i analysen.
Tryggheten är också högt prioriterad på en arbetsmarknad där avvikande eller obekväma ofta sägs upp. "Det blåser hårt på arbetsplatserna", säger en medlem i rapporten.
Den fråga som HTF däremot profilerat sig hårdast i - alltså jämställdhet och ett barntillåtet arbetsliv - viktas som en mellanfrågan av medlemmarna i nulägesanalysen.
En slutsats man kan dra är att HTF ska arbetat mer med löner och trygghet för att vara attraktivt för sina medlemmar och för att locka till sig de som arbetar inom tjänstesektorn men ännu inte löst medlemskap.
Men betyder det att man ska släppa frågorna om jämställdhet och barntillåtet arbetsliv? Nej, det är en fråga man ska arbeta med tillsammans med arbetstider, arbetsmiljö, pensioner, globalisering och några frågor till.
Dessutom är frågan om att kunna kombinera barn och karriär mycket viktig för medlemmar i åldersgruppen 30 till 40 år. Nulägesanalysen visar att förbundet måste arbeta med olika frågor beroende på vilken medlemsgrupp som finns i fokus. För äldre är pensioner och anställningstrygghet två av de viktigaste frågorna, för yngre under 30 år är frågan om jobb och löner viktiga.
I en värld full av nyanser blir HTF:s uppgift att arbeta med olika frågor beroende på vilken medlemsgrupp man möter och samtidigt se att löner och trygghet är de två frågor som hela medlemskåren tycker är mycket viktiga.


Carl von Schéele

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.