Staffan Ivarsson, specialist på samhällsekonomiska konsekvensanalyser, har lett en grupp ekonomer som studerat effekterna på staten och kommunerna av en övergång till euron.
Eftersom offentliga sektorn har en total låneskuld på 1 100 miljarder kronor skulle lägre ränta med 0,5 till 1 procent innebära en besparing, som omräknat till heltidstjänster uppskattas till mellan 18 000 och 36 000 nya jobb av rapportförfattarna. Beräkningen bygger på snittlönen för barnskötare och undersköterskor.
Lägre priser skulle ge en ekonomisk effekt motsvarande ca 5 000 nya jobb.
- Priserna är 18 procent högre i Sverige på förbrukningsmateriel vid offentliga uppköp. Landsting och kommuner köper en oerhörd mängd läkemedel och toapapper. Vi har räknat försiktigt på max en fjärdedel av prisdifferensen, sa Staffan Ivarsson när han presenterade rapporten i närvaro av bl a Metallbasen Göran Johnsson och Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall.
Med på seminariet var också statsminister Göran Persson, som kommenterade inköpspriseffekten:
- Vårt valmanifests 6 000 nya tjänster inom barnomsorgen skulle därmed vara finansierade.
En tredje effekt av ett EMU-deltagande kopplas till ökad handel och tillväxt. Staffan Ivarsson:
- Det är bortom allt tvivel att det blir en handelsökning. BNP-effekten är svårare att bedöma. Vi har räknat lågt och kommit fram till en förstärkning motsvarande 44 000 till 67 000 helårstjänster.
Andra sätt att använda det förväntade ökade ekonomiska utrymmet är att höja lönerna inom offentliga sektorn och/eller sänka skatterna.
Rapporten belyser inte konsekvenserna för sysselsättningen av en ekonomisk kris i Sverige efter övergång till euron. Ett kort resonemang förs om behovet av "finanspolitisk uppväxling" vid konjunkturnedgång i Sverige. Överskott som genererats i uppgångsperioder måste spenderas i nedgångsfaser.
- Finansministern får helt enkelt en större penningmängd att använda, säger Staffan Ivarsson med ett förflutet i Konjunkturinstitutet och Riksrevisionsverket.

BJÖRN ÖIJER