Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Elöverkänslig ingenjör fall för arbetsdomstolen

Publicerad

Elöverkänslig ingenjör fall för arbetsdomstolen

Den centrala förhandlingen blev resultatlös. Nu kan bara arbetsdomstolen hjälpa elsjuka Per Segerbäck att få tillbaka sitt jobb.

- Allt känns obegripligt och sorgligt. Jag kan inte förstå varför Ericsson inte vill låta mig göra mitt jobb som jag kan och är bra på, säger Per Segerbäck.
Han är svårt elöverkänslig och jobbade i tio år på distans som ingenjör för Ericsson. I höstas fick han sparken. SIF hävdar att uppsägningen är ogiltig och har drivit frågan i lokal och central förhandling.
- Inget nytt kom fram i den centrala förhandlingen och företaget vägrar backa. Nu ska SIF:s jurister undersöka om vi ska driva Per Segerbäcks fall i arbetsdomstolen, säger Lars-Erik Sjölund, SIF-klubbens ordförande.
Ericsson hävdar att företaget betalat 100 000-tals kronor för att anpassa Per Segerbäcks arbetsmiljö. Men enligt SIF-klubben slutade investeringarna i Per Segerbäcks arbetsmiljö 1992.
- I den centrala förhandlingen sade Ericssons jurist att Per fått sin PC uppgraderad 1994. Deras argument är rent skrattretande, vilken anställd har inte fått sin dator uppgraderad under 1990-talet, säger Lars-Erik Sjölund.
Nu ska SIF samla fakta och argument inför en eventuell rättegång.
- Vi ska få tag i gamla chefer och få dem att ställa upp för Per i arbetsdomstolen. Det kan bli svårt om de måste vittna mot sina egna lönesättande chefer. Men vi hoppas att någon har tillräckligt civilkurage.
Företagets huvudargument för att Per Segerbäck sades upp är att hans jobb inte kan skötas på distans längre. Ericsson hävdar att han måste vara på plats och delta i grupper.
- Det är absurt. Andra ingenjörer med likvärdiga uppgifter jobbar på distans. Ledningen har till exempel nyligen godkänt att en konsult jobbar till 90 procent på distans från Umeå, säger Lars-Erik Sjölund.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.