Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Du kan få juristhjälp i tvist med a-kassan

Nu kan HTF:s medlemmar få juridisk hjälp i tvister med a-kassan. Och det kan löna sig att överklaga beslut om man är missnöjd med tolkningen av bestämmelserna kring ersättningen. En hel del medlemmar får rätt.<br />
Publicerad
Under år 2003 omprövades 600 ärenden om oavsiktligt utträde ur a-kassan därför att man inte betalat avgiften ordentligt. I de allra flesta fall, nio av tio överklaganden, fick medlemmen rätt.
Dessutom hade a-kassan 800 andra överklaganden, som rör villkoren för ersättning eller ersättningens storlek. Var tredje medlem som överklagade fick helt eller delvis rätt i dessa fall.

Kan löna sig att överklaga
Det kan alltså löna sig att överklaga när man inte är nöjd med ett beslut från a-kassan. I många fall klarar medlemmen att driva ärendet själv genom att skriva ett brev. Man kan också få allmänna råd om hur man överklagar av HTF:s ombudsmän, men i vissa knepiga fall kan det behövas juridisk expertis för att man ska ha en chans att få besluten ändrade.

Plan för hjälp på väg
-Vi håller just nu på att ta fram riktlinjer för hur den juridiska hjälpen ska gå till, säger Mattias Landgren, chefsjurist på HTF.
Tanken är att a-kasseärenden ska handläggas som andra ärenden som kan sluta i en juridisk tvist i domstol.
-Om man inte är nöjd med ett beslut ska man först vända sig till en ombudsman som kan ge allmänna råd om överklaganden. Om ombudsmannen tycker att ärendet är komplicerat kan han skicka det vidare till oss, säger Mattias Landgren.
-Vi går igenom ärendet och bedömer det.
Den juridiska sektionen ställer frågor som: har vi möjlighet att nå framgång vid ett överklagande och är ärendet principiellt viktigt?
Sektionen kommer också ta råd från LO/TCO Rättskydd, som har erfarenhet av dessa typer av ärenden.
Det första som händer när en medlem är missnöjd är att ärendet omprövas av HTF:s a-kassa internt. Ytterst är det a-kassans styrelse som fattar beslut.
Om man därefter vill gå vidare hamnar ärendet först i länsrätten och därefter i kammarrätt. Där sker rättegångarna i de allra flesta fall skriftligen och inte muntligen som i tingsrätter och hovrätter.

Länsrätt och kammarrätt skyldiga utreda ärendet.
-Ja, därför är juridisk expertis inte lika nödvändigt stöd för medlemmen i dessa domstolar som i allmänna domstolar. Men juristen kan hjälpa till med argumenteringen och sätta ljus på det som är viktigt ur medlemmens perspektiv, säger Mattias Landgren.
HTF:s rättshjälp innebär att förbundet hjälper medlemmen att utforma skrivelser och överklaganden till länsrätt och högre rätter och även företräder medlemmen när det behövs.
Det är HTF:s förbundsstyrelse som har fattat beslut om att på försök i sex månader starta denna verksamhet. Förslaget väcktes först i en motion till förra årets kongress av tre fackligt aktiva medlemmar i Stockholm.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.